Vi hinner inte med!
Byggnadsvårdsföreningen har börjat fungera som en revisor som granskar att regelverken följs.
Byggnadsvårdsföreningen har börjat fungera som en revisor som granskar att regelverken följs.
En vanlig ursäkt att riva gamla hus är att de innehåller »farliga« material. Samtidigt upptäcks allvarliga problem och brister hos de nya hus som byggs. Handlar det om aningslös okunskap eller är det i själva verket ett listigt sätt för byggindustrin att få riva och bygga nytt? Per Arne Ivarsson lutar starkt åt det senare.
Staden diskuteras intensivt. Vad ska vi bevara och hur ska det nya se ut?
Fönster är viktiga. Ingen byggnadsdel har så stor betydelse för det gamla husets karaktär som fönstren. Vi säger att de är husets ögon, husets själ och förlorar oss i beskrivningar av de munblåsta glasens subtila skönhet, spröjsarnas vackra ljusspel och kärnvirkets elefantkvalitet. Dessa kvaliteter har uppenbarligen ett värde. Moderna fönster har andra värden, de kanske inte är lika hållbara men de är billiga, lättputsade och högisolerande. Dessvärre är de helt själlösa och har förstört utseendet och karaktären på tusentals hus.
Ut! Höst, regn, blåst, mörker. Det var bättre i somras när det var sol, stilla och varmt. Det är lätt att bli apatisk och passivt invänta nästa vår. Låtsas som om höst och vinter inte fanns och drömma sig tillbaka. Det finns de som lever så men de missar ju halva året. Om man istället tar avstamp i alla positiva minnen och erfarenheter från sommaren och låter dem förgylla hösten blir det lite roligare. Så försöker jag tänka – både privat och som ordförande i föreningen.
Rivningsvågen på 1960- och 70-talen utlöste en opinionsstorm. De som stod på barrikaderna då sitter vid skrivborden idag. Har deras brandtal då blivit praxis idag?Innehållet i detta nummer visar tyvärr att det fortfarande sker rivningar och förvanskningar av skyddad bebyggelse, liksom av andra byggnader som man kan tycka vara självklara objekt för bevarande. Lagar och skyddsbestämmelser ger i praktiken inte det skydd som var avsikten. Några anledningar till varför regelverket inte följs kan vi läsa om i detta nummer.
Sedan rivningsvågorna slog in över de svenska städerna på 1960-talet har byggnadsvården ägnat stor möda åt att framställa ersättnings-bebyggelsen i dålig dager. Betongkolosser utan mänsklig skala, döda fasader och dålig kvalitet har varit slagord i debatten. Idag vet ”alla som är intresserade av hus” att det byggdes bättre hus förr, att allt vi byggt efter 1950 är fuskbyggen och att perioden kännetecknas av ständigt sjunkande kvalitet i material och utförande.