Vi har alltid levt och verkat vid vatten. Vattnet har varit och är en resurs på så många sätt, och även för den som inte är ekonomiskt beroende av ett vatten­ nära läge, är det ett element med en alldeles särskild dragningskraft. De vattennära kulturmiljöerna är en omfattande och disparat samling byggnader och bebyggelsemiljöer. Några av dem presenteras i det här bildcollaget.

Är en bra vattenmiljö och tillräcklig vattenkraft möjlig att kombinera med ett tillgängligt kulturarv? Vattendirektivets krav krockar ofta med kulturvårdens intressen, där många miljöer vårdas, används och tillgängliggörs av ideella krafter. Michael Lehorst beskriver vad vattendirektivet är och hur planerna ser ut inför framtiden.

Effekterna av ett förändrat klimat handlar ofta om för mycket eller för lite vatten. Stora delar av vårt kulturarv ligger i anslutning till vatten, och kommer att påverkas. Tomas Brandt berättar om en utredning för att analysera klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet i Västsverige.

Det står en liten åttakantig byggnad nere vid ån intill Skofteby säteri. Det är det gamla pumphuset, som under en kort period runt förra sekelskiftet hade till uppgift att pumpa vatten från en mineralvattenkälla och till vattenfabriken intill. Nu finns det planer på att återuppta vattenproduktionen.

Det pågår renovering av Carl XIII:s bro i Älvkarleby, uppförd år 1816 i stål, trä och betong. Länsombudet Lena Steffner rapporterar från ett ambitiöst projekt och tipsar samtidigt om ett kommande länsarrangemang.

Runt förra sekelskiftet var klapphus en vanlig företeelse. Idag är klapphuset i Kalmar kanske det enda bevarade i hela Skandinavien. Liselotte Jumme berättar om en byggnad som tillkom för att för­bättra arbetsmiljön i arbetarkvinnornas vardag, och som också fyllde en viktig social funktion.

Göta kanal genomgår just nu en omfattande renovering. Reinhold Castensson är kulturgeograf och kanalexpert, och arbetar med att ta fram ursprungliga ritningar och andra byggnadshandlingar för de delar av kanalen som nu renoveras. Här berättar han historien bakom kanalen och om vägen framåt.

Hösten 2017 tilldelades bostadsrättsföreningen Kronobergsgården utmärkelsen »Årets byggnadsvårdare« av Svenska byggnadsvårdsföreningen. Kronobergsgården arbetar med berättelsen om byggnaden som ett sätt att skapa intresse och engagemang hos de boende. Göran Lager beskriver upprinnelsen, tankarna bakom och tillvägagångssättet för att hitta och förmedla kunskap på ett lustfyllt sätt.

Stora, rationella byggprojekt leder ofta till fönsterbyten, eftersom det ses som en snabb lösning. Det finns dock många skäl till att renovera sina fönster istället för att byta dem. För den som behöver argument till nästa föreningsstämma, kommer här listan med de tio budorden.

Det går att bygga lågt och tätt, även när det är flerbostadshus som ska uppföras. Genom att studera vad som har fungerat tidigare och att anpassa den nya bebyggelsen efter platsen finns det möjligheter att skapa nya, trivsamma stadsdelar istället för perifera bostadsområden. Kjell Forshed beskriver några aktuella exempel.