Regelverk och lagar – detta är på gång

Omställningen till ett mer hållbart samhälle innebär stora utmaningar och politiken vill se omfattande och snabba förändringar. Det påverkar även arbetet inom kulturmiljösektorn och kan få negativa effekter för byggnaders kulturvärden. Vi tog kontakt med Mia Geijer, en av landets ledande experter inom området, för att höra vad som är på gång gällande regelverk och lagar som rör kulturmiljövården.

Tre frågor till Mia Geijer

Vad är på agendan just nu?

– Det som närmast är på gång är förändringar i Boverkets byggregler, det vill säga Boverkets föreskrifter och allmänna råd. Det är bland annat en följd av att nya grundförfattningar träder i kraft första juli nästa år och att det har funnits en del tillämpningsproblem.
Från kulturvärdessynpunkt är det positivt att det förtydligas att kulturvärden ska identifieras och skyddas och att avsteg från strikta nivåer för olika egenskapskrav kan göras om kulturvärden på så vis kan bevaras, samt att det faktiskt är en föreskrift.

Synd bara att inte Boverket passar på att uppdatera beskrivningen av hur särskilt värdefulla byggnader kan tolkas, framförallt när det gäller ­ålder. Idag arbetar vi för att modernismens, och till och med postmodernismens, byggnader ska ses som kulturarv. Då vore det bra med stöd
i Boverkets byggregler för att flytta fram åldersgränsen till ett senare datum än 1920-talet.

Det låter ju bra, finns det annat som ger anledning till att vara mer vaksam?

– Något som är oroväckande är de förändringar som kan följa av EU:s direktiv om energieffektivisering och direktivet om byggnaders energiprestanda. Sverige har ju sedan tidigare valt att inte ge undantag från sådana krav eftersom de ska kunna regleras inom ramen för befintlig lagstiftning.

Principiellt tycker jag att det är ett riktigt vägval, det går att göra energibesparande åtgärder på de flesta hus utan att skada kulturvärden. Men det fungerar ju bara om kommunerna tillämpar plan- och bygglagens krav på varsamhet och förvansknings­förbud.
Många byggnadsnämnder tolkar det redan nu som att energieffektivisering ska ges företräde, vilket för närvarande inte är helt korrekt. Här har EU inte satt ner foten ännu och Regeringen ska ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan som också omfattar energiåtgärder. Därför väntar Boverket med att ge ut nya föreskrifter för energihushållning.

När det gäller ekonomiska styr­medel lanseras nu ett stöd för energi­effektivisering av småhus som även omfattar åtgärder på klimatskärmen. Det finns risk att många missar att det kan vara bygglovsplikt på att byta fönster och dörrar eller att tilläggsisolering.
Även att byta från direktverkande el till ett vattenburet system kan ­påverka kulturvärden, till exempel genom håltagningar i snickerier och stommar.

Om man tittar lite mer allmänt, hur ser du på kulturmiljövårdens ­status i samhällsplaneringen?

– Tendensen som jag ser, eller snarare en sedan länge pågående trend, är att kulturvärden negligeras på grund av okunskap och ointresse. Rivningar blir allt vanligare och motiveras av att det ska byggas nytt och mer hållbart – vilket är helt vansinnigt när befintliga byggnader istället borde återbrukas och kompletteras med varsamhet.

Till trenden bidrar också ifråga­sättandet av riksintressena. Politiken har nu hakat på föreställningen att riks­intressen för kulturmiljö är ett hinder, som tidigare drivits av såväl privata som offentliga aktörer.

Samtidigt har länsstyrelsen fått en uppmaning att bevaka kumulativ ­påtaglig skada, men verktyg saknas eftersom länsstyrelsen inte får uttala sig i bygglovsfrågor. Först vid överprövning kan länsstyrelsen agera – och då bara om juristerna anlitar de som arbetar med kulturmiljövård som experter.

Slutligen kommer en del PBL-domar som är negativa från kulturvärdes­synpunkt. Det finns inget krav på att de tekniska råden vid mark- och miljö­domstolarna ska ha arkitektonisk ­eller kulturvärdeskompetens vilket är ett problem.

Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar innefattar ju inte humanistiska perspektiv på vår livsmiljö. I juristutbildningarna är också kulturvärden en främmande fågel, även om jag ser ett litet frö som håller på att slå rot vid de juridiska institutionerna.

Rapport om gestaltad livsmiljö konstaterar vikten av att värna det redan byggda

2018 presenterade regeringen propo­sitionen Politik för gestaltad livsmiljö. Där konstateras att arkitektur, form och design har avgörande betydelse i samhällsbygget. Kulturmiljön och dess betydelse lyfts tydligt fram i propositionen.

Som ett led i detta kom Arkdes i mars i år med rapporten Ett samhälle som håller ihop. I rapporten pekar myndighets­cheferna för Riksantikvarieämbetet, ­Boverket, Statens konstråd och Arkdes på betydelsen av att ta vara på det redan byggda.

– Från Riksantikvarieämbetets håll ser vi att fokus börjat flytta från nybyggnation till förvaltning. Klimatomställningen förutsätter det och vi märker att regionerna nu tydligt lyfter fram att de vill jobba med gestaltad livsmiljö och att de förstår kulturmiljöns värde i relation till det, ­säger Riksantikvarie Joakim Malmström i rapporten.

Inom ramen för gestaltad livsmiljö har Riksantikvarieämbetet tillsammans med Arkdes och Robertsfors kommun skapat forskningsprojektet För allmänt bruk. Syftet är att undersöka och testa metoder för hur kultur­miljön kan utvecklas, stärkas och få en långsiktig förvaltning. Ett mycket spännande initiativ som vi ser fram mot att följa.

Dags att söka byggnadsvårdsbidrag

Så här på hösten är det hög tid att söka byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelsen.

Bidraget går till merkostnader som kan uppstå i vården av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det gäller till exempel vid användandet av metoder och material som är motiverade för att bevara värdet. I de flesta fall täcker bidraget bara delar av de ökade kostnaderna.
Vem som helst som äger en fastighet med höga kulturhistoriska värden kan söka. Det krävs inte något formellt ­kulturhistorisk skydd utan länsstyrelsen gör en bedömning från fall till fall.

Gå in på din länsstyrelses hemsida och läs mer. Där finns också blanketter.