Litet tegelbruk med stora ambitioner

2022 startades Mikrotegelbruket i Sverige vars syfte är att specialtillverka autentiskt tegel till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Tidsmässigt ligger fokus på perioden medeltid fram till 1800-tal, innan man började med industriell tillverkning. Ett unikt initiativ som ger helt nya antikvariska möjligheter.

Vi har rest till Rörum på Österlen i Skåne för att vara med om projektets tredje provbränning. Där möts vi av Tor och Oskar Ek som är två av de sex personer som ligger bakom Mikro­tegelbruket i Sverige. Några timmar tidigare har de tänt den så kallade fältugnen.

– Vår ugn är av 1700-talsmodell och bygger på efterforskningar vi gjort där vi studerat äldre litteratur och ritningar, säger Tor.

Vid provbränningen idag har den packats med 50 stenar av medeltida format med lite olika egenskaper.

– Vi vill undersöka vad som händer med olika mängder magring i leran. Stenarna är också slagna i formar av varierande träslag för att se vilka som förenklar slagningen. Sedan har vi gjort små förändringar av ugnen som vi är nyfikna på, förklarar Oskar.

Genom konstruktionen löper en tunnel som fungerar som eldstad. För att ha kontroll på temperaturen i ugnen och inne i stenarna använder de giv­are. Men det krävs tajming och teknik för att nå riktigt hög värme. De fyller på med ved, tittar på termometern och rakar runt inne i tunneln. När det skapats en rejäl glödbädd stänger de till eldstaden med cementplattor, Tor förklarar varför.

– Då pressas värmen upp i ugnen och temperaturen stiger snabbt.

Efter ett tag är det återigen dags att fylla på med ved innan proceduren med stängning upprepas. Så här fortskrider arbetet under ungefär ett ­dygn tills stenarna i ugnen uppnått en innertemperatur på 800 grader, vilket innebär att de blivit helt genombrända. Efter ett par dagar har ugnen svalnat och de färdiga stenarna kan plockas ut.

Vid sidan av försöken här i Rörum har de genomfört tester i laboratoriemiljö. Leror och befintligt tegel har analyserats och de har bränt små provbitar under strikt kontrollerade former.

– Då har vi bland annat fått fram hur olika temperaturer påverkar färgskalan för en specifik lera, säger Oskar.

Tor berättar hur han i det praktiska arbetet som byggnadsvårdsmurare måste använda ersättningstegel från Polen och Tyskland.

– Jag har blivit lite trött på det. Till slut kommer allt tegel ersättas av stenar brända av tyska och polska leror. Det är ju inte bra.
Med bränning i fältugn, med lokala leror, skulle han istället kunna erbjuda möjligheter att använda tegelstenar som har exakt samma egenskaper som de som ersätts.

– Det skulle bara ta ett par dagar att bygga upp en ugn vid en kyrka eller ett slott, säger Tor.
Nästa steg är att under 2024 förverkliga det som hittills bara varit tester. Det finns ett objekt, men vad det rör sig om i detalj vill de inte avslöja i det här skedet. Vi får helt enkelt återkomma till det.

Personerna bakom

Anders Lindahl, professor i laborativ och experimentell arkeologi.

Peter Mörck, ingenjör, civilekonom och före detta tegelbrukare.

Tor Ek, murare och ägare av Byggnadsvård i fokus.

Oskar Ek, verksamhets­ansvarig på Byggnadsvård i fokus.

Tomas Gustavsson, byggnads­konstruktör.

Per-Anders Johansson, arkitekt

Mexitegel är inte tegel!

Mexisten eller mexitegel är egentligen ett produktnamn på något som heter kalksandsten. Namnet togs fram av Yxhultbolaget till Hantverksmässan i Örebro 1963.

Till skillnad från tegel görs kalksandsten inte av lera och den genomgår inte heller någon bränning under tillverkningen. Produkten består istället av en blandning av kalk, krossad sandsten och vatten i form av ånga. Vid tillverkningen blandas materialen, pressas och utsätts för högt ångtryck.

Kalksandstenens historia sträcker sig tillbaka till 1880-talets Tyskland. ­Sverige var tidigt ute och redan 1900 startades den första svenska tillverkningen. Men riktigt populär blev ­stenen under 1960- och 70-talen. ­Kulmen nåddes 1974 då varannan villa i Sverige byggdes med kalksandsten från Yxhult.

Läs mer!

Örebro läns museum har gett ut en rapport av Linda Gustafsson med namnet Y som Yxhult där det finns en utförlig beskrivning av kalksandsten. Kan laddas ner på Örebro läns museums ­hemsida www.olm.se.

Utveckling av nytt bebyggelseregister

Sedan en tid pågår ett utvecklingsarbete på Riksantikvarieämbetet med att utveckla ett nytt bebyggelseregister. Registret är baserat på geodata och kommer innehålla information och kunskapsunderlag om bebyggelse med identifierade kulturvärden i Sverige.

Mycket är vunnet på att synliggöra bebyggelse med kulturvärden tidigt i samhällsbyggnadsprocessen eftersom kulturhistoriska miljöer konkret bidrar inom många områden i samhället, som till exempel ­besöksnäring, folkhälsa och utbildning. ­Bebyggelsens kulturvärden bidrar också med attraktionskraft, både för etablering av företag och människors inflyttning.

Utvecklingsarbetet sker i dialog och samverkan med de aktörer som registrerar och använder informationen i registret, så som antikvarier och handläggare på länsstyrelserna, museerna, stiften, kommunerna och regionerna.

Viktiga arbeten återstår med det nya ­ebyggelseregistret innan lansering, en grov och preliminär tidplan är att registret driftsätts etappvis under 2024–2025. Bland annat behöver arbete med flytt av information från det nuvarande och ålderstigna ­bebyggelseregistret till det nyutvecklade göras.