Det kanske viktigaste för att ditt hus ska må bra är kontinuerlig vård och underhåll. Laga en läckande hängränna, måla en flagande dörr eller rätta till en takpanna. Det gäller även om du har ett tegelhus. Trots sin hårda och motståndskraftiga karaktär påverkas även tegel av yttre faktorer och tidens tand. Murarmästare Henrik Nilsson gör här en grundlig genomgång av vad du behöver tänka på.

Tegel beskrivs som ett underhållsfritt material, men trots sin hållbarhet förändras dess utseende och egenskaper med tiden. Luftföroreningar, mekanisk åverkan, eftersatt underhåll eller lagningar med olämpliga material gör att det kan vara god idé att titta till sitt tegel.

Skadebilder i äldre murverk kan skilja sig från dem i moderna konstruktioner, men grunderna är samma och det är viktigt att man tänker på vad och varför man underhåller eller lagar sitt tegel.

Alla fasader är olika, men har gemensamt att det viktigaste är att förebygga skador så de aldrig uppstår. Fukt är den faktor man ska vara mest observant på. Tegel har frostsäkra brännskikt som tål väldigt mycket fukt, men om vätan kommer från fel håll eller i för stora koncentrationer uppstår skador.

Att tänka på!

• Håll stuprör och hängrännor hela och rengjorda
• Håll plåtavtäckningar och fönsterbleck hela
• Håll rostsprängande infästningar under uppsikt, exempelvis balkonger
• Håll tegelfogarna i ordning

Rörelseskador

Rörelseskador kan uppstå av flera olika orsaker. En del beror på murens konstruktion, därför är det viktig att du lär känna ditt hus och ditt murverk. Från den historiska konstruktionen med bärande murverksväggar på en grundmur, till den moderna konstruktionen där tegelfasaden är mer av ett estetiskt vattenskydd.

Rörelser i tegelmurverket kan komma från rörelser i marken och grunden. Andra orsaker kan exempelvis vara ingrepp i stommen, som en följd av håltagning för kompletterande fönster och dörrar, eller krafter från takstolar och bjälklag.

Risken för synliga sprickor i murverket är större ju starkare det använda murbruket är. Om murbruket däremot har lägre tryckhållfasthet, tillsammans med hög vidhäftning, skapas bättre möjligheter att ta upp rörelser. Istället för stora genomgående sprickor, som kan transportera in fukt i konstruktionen, bildas mikrosprickor.

Felaktiga material och förändrade ­förutsättningar

Ditt hus måste vara vägledande för vilka ­material som är lämpliga att underhålla just det med – inte de material som hantverkare eller bygghandel brukar rekommendera. För starka mur- och fogbruk kan göra att fukthanteringen i murverket inte fungerar och frostskador, eller rötskador på bakom­liggande konstruktion, uppstår.

Exempelvis kan för kraftiga cementbruk göra att fogbrukets egenskaper att hindra vatteninträngning, samtidigt som murverket naturligt avfuktas, sättas ur spel. Murverkets relativa okänslighet för fukt försvinner eftersom för mycket fukt tränger in utan att kunna ta sig ut.

Följden blir frostskador, missfärgningar, rostangrepp, påväxt och salt­utslag.

Förändringar av murverkets ursprungliga förutsättningar kan också bidra till fuktproblem. Några exempel är invändig isolering, utvändig målning/impregnering och ändring av uppvärmning/ventilation. En modern skalmur ska exempelvis vara utförd så att vatten som kommer in ska kunna rinna ut.

Att rengöra eller inte rengöra

När vi kommer in på rengöring handlar det ofta om att komma till rätta med estetiska avvikelser. Fasader kan till exempel drabbas av klotter, salter, fukthållande påväxt och ­fågelspillning. Ofta är det rent estetiska ­bevekelsegrunder som ligger bakom att man beslutar sig för att rengöra, men ibland finns även tekniska skäl.

Det är viktigt att definiera vad som är ­oönskat och motivera varför det ska tas bort. Detta eftersom rengöring inte bara avlägsnar oönskat material utan även riskerar att material eller ytor som ger skydd försvinner. Fasaden blir då efter rengöring känsligare för frost, nedsmutsning och påväxt än den var före.

Korroderande armering och kramlor

I äldre murverk finns ofta inte någon armering. Däremot kan rostande mindre järndetaljer eller infästningar, till exempel för stuprör, ha sprängande effekt med tegelskador och vatteninträngning som följd.

Byggnader från förra sekelskiftet och framåt har mycket järn i fasaderna. Från infästningar för balkonger till förstärkningar av tegellistverk och armering i fasaddetaljer i betong. Dessa är en tickande bomb eftersom många har kommit till ett rostningsstadie där det är risk att kringliggande tegeldetaljer bryts loss och trillar av. Vid sidan av rasrisk finns också fara för att vatten tränger in. Vid den här typen av skador krävs experthjälp.

På byggnader från 1960–70-talen och framåt, som har moderna skalmurar, finns även skaderisk på grund av armering ovan fönsterbalkar, sprängande fogar och bakomliggande rostande kramling. Skador som på sikt kan orsaka ras. Vid den här typen av problem ska man anlita professionell hjälp.

Välj material med omsorg

Materialval görs utifrån husets egna förutsättningar, därför är det svårt att ge allmänna förslag. Det finns ändå några generella saker att tänka på.

Före slutet av 1800-talet användes uteslutande kalkbruk till både murning och fogning. Det vanligaste var luftkalkbruk, men även hydrauliska kalkbruk användes. Efter sekelskiftet 1900 blev det vanligare att särskilt fogbruk användes och här finns möjlighet att cementinblandning skett. Med tiden ökade cementinblandningen även i murbruket, ofta med negativa inverkan på fasader.

Vid fogkompletteringar och omfogningar av äldre byggnader är kalkbruk att rekommendera, luftkalk- eller hydrauliskt kalkbruk. Försök att efterlikna sammansättning, kulör och fogens bearbetning för att få bästa resultat. Här kan det vara bra att få hjälp av en erfaren expert på murverk.

Varsamhet och medvetenhet

Förebyggande åtgärder på tegelfasader och smärre byggnadsvårdande insatser kan de flesta göra själva. Här gäller det att skaffa sig en kunskapsbas att stå på om bland annat konstruktion och material. Man behöver inte vara yrkesman, men att läsa på och konsultera experter, både antikvariska likväl som tekniska, ger förutsättningar till att göra ­varsamma och medvetna val. Att vara medlem i Svenska byggnadsvårdsföreningen är en bra start!

Henrik Nilsson, murarmästare och styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen