I Horn i Västergötland finns nordens enda tegelbruk som fortfarande tillverkar handslaget tegel. Vi får följa med Anna Lokrantz och Anna O Söderström dit och lära oss mer om människorna bakom verksamheten och hur det går till när teglet bränns.

Horns socken ligger på Vadsboslätten, drygt en mil norr om Skövde. Här finns flera byar med äldre bebyggelse som bondgårdar, småbruk och torp. Ute i markerna runt Axtorps gård är leran av mycket hög kvalitet. Ända sedan mitten av 1800-talet har denna lera brutits för tillverkning av tegel. Till en början brändes teglet i fältugnar för husbehov, men i början av 1900-talet byggdes den första permanenta ugnen. Det var början till det som idag är byggnadsminnet Horns tegelbruk, det enda tegelbruk i Norden som fortfarande tillverkar handslaget tegel.

Ett levande byggnadsminne

Till en början tillverkades framför allt mur- och taktegel. År 1919 startade tillverkning av dräneringsrör, vilket under flera år var den dominerande produkten. Från 1970-talet har tillverkningen bedrivits i mindre omfattning. Idag drivs tegelbruket av Andreas och Jenny Lorentzon. De är femte generationen, och tog över efter Andreas farbror Ingemar år 2008.

– Vi arbetar med tillverkning ungefär från april till mitten av oktober, säger Jenny. På vintrarna ser vi över anläggningen, vi lagar och reparerar. Då planerar vi också för nästa säsong och går igenom beställningar.

Horns tegelbruk förklarades som byggnadsminne år 1996. Varje år kommer länsstyrelsen på besök. Då berättar Jenny och Andreas om något behöver repareras och vad de har för andra planer. De får också ett bidrag för att fortsätta driva anläggningen.

Ugnen fylls

Flera av byggnaderna och utrustningen är från 1940-talet, bland annat ringugnen som vid besöket håller på att fyllas för årets första bränning.

Att förbereda för bränning är ett tålamodskrävande arbete. De tre första dagarna byggs skyddsmurar längs ugnens ytterkanter, bestående av över 3 000 murtegel. Murarnas uppgift är att vara ett offerskikt, de står närmast elden och skyddar det andra teglet. En relativt stor del av murteglet kan dock säljas som ­andrasortering. Även en del av de tegel som blir helt svartbrända, går ibland att sälja.

Innanför skyddsmurarna staplas det tegel som ska brännas. I mitten av ugnen byggs ett högt och smalt torn, som kröns av så kallade lergökar. Det är rörstumpar som fiskas upp ovanifrån under bränningen, som en kontroll av hur långt processen har kommit. Är ler­göken tillräckligt bränd, börjar det bli dags att avsluta.

Eldvakt

Bränningen sker ovanpå ugnen. Veden släpps ned genom hål i taket. Till en början måste man vara försiktigt och inte elda för hårt.

– Vi håller koll på röken som kommer ut ur skorstenen, berättar Andreas. Det är lite som när man väntar på att en ny påve ska väljas – när det ryker vitt är det fortfarande för mycket vatten i teglet. Men sen blir röken svart, och då är vattnet borta. Då kan vi tända i alla tolv hålen och komma upp i högre temperatur utan att teglen spricker.

Det tar ungefär 2 ½ dygn att bränna och eldvakt finns på plats hela tiden, både dag och natt. Det är alltid barrved som används. Den brinner snabbare och därför går det l­ättare att reglera temperaturen.

När bränningen är färdig behöver ugnen svalna i ungefär tre veckor. Sedan plockas den ur och det färdiga teglet levereras till kund.

Lång framförhållning

Den som vill beställa tegel från Horns tegelbruk måste vara ute i god tid. Att tillverka, torka, sätta ugnen, bränna, låta ugnen svalna och plocka ur tar cirka tre månader. Oftast görs två bränningar per år.

– Nästan allt vi bränner är beställningar. Golvtegel har vi en del på lager, men egentligen inget annat, förklarar Jenny. Det bästa är att kunna ha ett års framförhållning om man vill köpa från oss. Beställningar som görs före april, kan komma med i den första bränningen.
De privatpersoner som vänder sig till Jenny och Andreas gör ett högst medvetet val, det är kunder som vill ha ett material som är lokalt producerat och utan tillsatser. En stor del av beställningarna kommer från arkitekter och andra yrkesgrupper som arbetar med kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

– Vi har bland annat levererat material till golv och trappor i Skallsjö kyrka, berättar Andreas. Men ibland får vi också tillverka ­tegel till nybyggnation. Ett jätteprojekt var när vi fick en beställning på 12 000 sten till ett bygge i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Inte bara tillverkning av tegel

Utöver arbetet med att tillverka tegel, händer det en del annat.

– Det kommer en del intresserade besökare hit till oss. Det är roligt, och vi berättar gärna, säger Andreas. Det är både inbokade studiebesök och folk som kommer spontant.

Just nu är man också engagerad i ett konstprojekt. Det är keramikern och konstnären Pernilla Norman som arbetar med att ta fram en ny typ av formtegel, så kallat Trapell-tegel, som ska kunna användas för mönstermurning i modern arkitektur.

– Vi önskar att någon så småningom vill ta över efter oss, säger Jenny. Vi har mycket kunskap som vi har lärt oss under en lång tid, och som också tar tid att föra över till nästa generation.

Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie