Rivningsvågen på 1960- och 70-talen utlöste en opinionsstorm. De som stod på barrikaderna då sitter vid skrivborden idag. Har deras brandtal då blivit praxis idag?Innehållet i detta nummer visar tyvärr att det fortfarande sker rivningar och förvanskningar av skyddad bebyggelse, liksom av andra byggnader som man kan tycka vara självklara objekt för bevarande. Lagar och skyddsbestämmelser ger i praktiken inte det skydd som var avsikten. Några anledningar till varför regelverket inte följs kan vi läsa om i detta nummer.

Tydligt är att utgångspunkten i varje projekt är viljan hos exploatören. Och den viljan är normalt baserad på ett vinstintresse – värdet av framtida intäkter. Det kan bli ett väldigt starkt förändringstryck i tillväxtregioner under högkonjunktur och den krassa ekonomin vinner ofta över känslan av historia, kvalitet och estetik. Hur ska man då stärka de ”mjuka” argumenten? En användbar metod är att även värdera byggnadens bevarade energi. Det kan låta luddigt men blir tydligare om man tänker sig att någon en gång i tiden burit upp tegelstenarna i husen och spikat fast bjälkarna. Så länge de finns kvar på sin plats så är värdet i form av den investerade energin kvar. En sådan värdering lyfter fram hur byggnadsvård samverkar med andra viktiga