Mariestad i norra Västergötland vid Vänern har en av landets bäst bevarade stadskärnor. Den anlades på 1500-talet av vasasonen Karl som köpstad. Här berättar museichefen Elisabeth Göthberg om stadens historia och planering. Mariestad var i år målet för Svenska föreningen för byggnadsvård vårresa och där hölls även föreningens årsmöte några vackra dagar i maj.
Under vinjetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är viktiga vid restaurering av gamla hus. I förra numret skrev vi om fönsterglas, Nu har turen kommit till fönsterbeslagen. Vad ska man tänka på när det gäller fönstrens beslag när de renoveras? Arkitekt Jan Lisinski ger några goda råd.
Under vinjetten Materialhörnan kommer Byggnadskultur framöver att ta upp olika material och byggdetaljer, som används vid restaureringar av gamla hus, Vad bör man tänka på, vilka olika möjligheter finns, går det att använda nytt material och vart vänder man sig? Det är några av de frågor vi ska försöka att ge svar på. Här behandlar vi först fönsterglas. l kommande nummer fortsätter vi med fönsterbeslag och fönstersnickerier.
Under vinjetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är viktiga vid restaureringen av gamla hus. l föregående nummer har vi behandlat olika moment vid fönsterrenovering. Nu har turen kommit till målning av fönstren. Mikkel Selder, tillverkare av traditionella färger genom Kulturhantverkarna, ger här några råd.
Under vinjetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är viktiga vid restaurering av gamla hus. l föregående nummer behandlades fönsterglas och fönsterbeslag. Nu har turen kommit till fönstersnickerier. Vad ska man tänka på när fönstrens karmar, bågar och spröjsar ska renoveras? Arkitekt Olof Antell ger några råd.
Under vinjetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är viktiga vid restaurering av gamla hus. l föregående nummer behandlades fönsterglas, fönsterbeslag och fönstersnickerier. Här tar vi särskilt upp fönstervirket och dess stora betydelse för hållbara fönster. Fönsterhantverkarna Hans och Sonja Allbäck berättar här om fönstervirke i fur.
Under vinjetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är viktiga vid restaureringen av gamla hus. l föregående nummer har vi behandlat olika moment vid fönsterrenovering. Nu fortsätter vi med trägolv. Hur tar man tillvara eller renoverar trägolven i ett gammalt hus? Bengt Häger, länsantikvarie i Östergötlands län, inleder här trägolvserien med några övergripande råd. l kommande nummer behandlar vi trägolvens restaurering i olika moment.
Vi fortsätter vår genomgång av tak och takmaterial. l detta nummer får vi en beskrivning av halmtaket, ett tak som inte längre är så vanligt då halmen i dagens jordbruk inte går att använda till täckning. Byggnadsantikvarie Paul Hansson har medverkat i projektet Sydsvenska stråtak, vilket syftar till att lägga och använda halmtak på traditionellt sätt.
l detta nummer av Byggnadskultur fortsätter vi att berätta om golv. Turen har kommit till den typ av golvbeläggning som har en mycket lång tradition i mänskligt byggande, nämligen keramiska plattor. Ursprungligen tillverkades de i lera som brändes. Senare har också andra material använts. l dagens byggande och utemiljöer är det vanligast med så kallade klinkers eller sintrade plattor. Byggnadsantikvarie Margareta Cramér berättar här om keramiska golv.
Vi fortsätter vår genomgång av tak och takmaterial. l detta nummer får vi en beskrivning av hur man spänner ett invändigt papptak. Detta är ett hantverk som man knappast kan rekommendera amatören att göra själv. Hjälp kan man få av yrkesmålarna, det tillhör deras hantverksområde. Målarmästare Kurt Fredriksson i Märsta berättar här om hur pappspänning av tak går till.
