Nio experter har fått frågor om varsitt takmaterial. Tanken är att förmedla grundläggande kunskaper för den enskilde husägaren eller för den allmänt nyfikne. Vissa av materialen ser man varje dag, andra ytterst sällan. De är alla uppkomna under vissa givna förhållanden, i sin tid och på sin plats. Och de har alla betydelse för upplevelsen av byggnaden som de kröner.

Tak med växtlighet har lång tradition i Sverige, men fick under 1800-talet lämna plats för andra material som tegel och plåt. Idag blir det återigen allt vanligare med gröna lösningar. Jonatan Malmberg beskriver de gröna takens återtåg i Sverige och arbetet med Augustenborgs Botaniska Takträdgård.

Många kyrkor har stora takfall mot söder, som gjorda för att montera solceller på. Intresset från församlingarna är stort för att minska energikostnader och bidra till klimatmålen. Ann-Catrin Johansson berättar om förutsättningarna för solceller i kyrkomiljöer, och om den vägledning som Svenska kyrkan håller på att ta fram.

Metoder och material vid tjärstrykning av spåntak har varierat genom historien. Karl-Magnus Melin har studerat gamla recept och arbetsbeskrivningar, och återupptäckt den svarta tjärans skönhet och goda egenskaper.

Taktegel av god kvalitet kan hålla i flera hundra år, men kasseras ofta i onödan. Att återlägga ett tegeltak kan innebära relativt höga kostnader i nedlagd arbetstid, men mindre kostnader för material. Återanvändning är också bra ur miljösynpunkt. Frida Sewén beskriver takteglets möjligheter.