Traditionellt byggande har alltid använt de material som platsen erbjudit. Timmer- och korsvirkeshusen är de självklara exemplen på detta. Det finns även andra, mindre kända, tekniker som skapats av tillgången på billigt material, till exempel i spåren av en ny närings uppblomstrande.
Vi ska vara rädda om våra gamla murstockar. Förr visste man av erfarenhet hur de skulle byggas och repareras. Men i vår tid är goda råd dyra. Därför kommer vi här med några tips till dig som vill göra i ordning dina gamla eldstäder och murstockar.
»Varifrån har vi egentligen fått uppgiften om att Marieberg bara tillverkade ett trettiotal kakelugnar? Låt mig försöka snabbt skissera en bild av hur det hela kan ha gått till.«
Att färgmaterialets förändrade sammansättning och egenskaper har påverkat målarnas metoder beskriver Kerstin Karlsdotter Lyckman med exempel från sin forskning om linoljans framställningsmetoder.
Jordpigment har vackra kulörer. De har också egenskaper som ger målarfärgen bra kvaliteter, t ex snabbare torktid, fyllighet, god fästförmåga och hög slitstyrka. Dessa egenskaper borde utnyttjas i färgtillverkningen i industrin, i den lilla färgverkstaden och i hemmet för att få fram en så optimal målarfärg som möjligt, menar Milis Ivarsson och Frida Hafvenstein med färgföretaget Av jord AB.
Alla samhällen är mångkulturella. Något annat är inte möjligt. Men vad är egentligen mångkultur? Och för vem är det viktigt?
Om man vill att det ska synas vad man gjort kan man göra som Ingemar Sjölund i Öjebyn, Norrbotten. Han har tagit sig an de norrbottniska ängsladorna som sätter sin prägel på landsbygden. Med sina snedställda väggar är de lika karaktäristiska för sin miljö som de skånska korsvirkeshusen för sin. Med två medhjälpare har han bara under förra året bokstavligt lyft upp 55 sådana lador ur förgängelsen. I fem år har de varit igång. När jag träffar Ingemar i ladriket i slutet av april har säsongen just börjat. Grundstenar och rundtimmer är för länge sedan utkörda på vinterväglag till byggplatserna. Nu har tjälen gått ur jorden och det är nätt och jämt att marken bär våra fötter, det har kommit ny snö som ännu ligger i strängar och flak i den skarpa vårsolen. Tranor, gäss och storspovar gör oss sällskap på besöket i byarna Gäddvik och Avan nära Luleå.
När Medelpads bönder under 1800-talets två första tredjedelar byggde nya och större boningshus skedde det med en delvis annan utgångspunkt än på många andra håll. Redan under 1700-talet fanns det bönder i Medelpad som hellre byggde brett än långt, ett byggnadsskick som skulle anammas av allt fler bönder och förstärkas i de många enskilda byggnader som timrades både högre och bredare. Den kubiska korsbyggningen blev ett karaktärsdrag för Medelpads byggnadskonst.
NCS-kartan är mycket användbar inom den vardagliga antikvariska byggnadsvården. Dock tillgodoser den inte alla behov, trots de 1 750 kulörerna. Vad är det som brister? Här en antikvaries kritiska synpunkter.
Hotell Båstad – skapat av byggherren Ludvig Nobel och arkitekten Karl Guettler, fick ett formspråk i stram och enkel 20-talsklassicism. Inredningen var vald med omsorg och Märta Måås-Fjetterström formgav textlierna. Här kunde gästerna från de övre samhällsklasserna koppla av i vacker och ståndsmässig miljö. Av Paul Hansson & Mia Jungskär.
