Svenska byggnadsvårdsföreningen fick en ny ordförande vid årsmötet i Östersund den 27 maj. Det är Maria Jansén, som tar över rodret efter avgående Ingela Broström. Maria berättar här om sig själv, om sitt förhållande till byggnadsvård och om sina planer för föreningen.
Vill du bevara utseende och karaktär på ditt kök, men också surfa med på den starka matlagningstrend som råder? Gör då som 1700-talets Cajsa Warg och vår egen tids Mat-Tina. Låt kockarnas råd hjälpa dig även vid renoveringen av ditt kök. Då är möjligheterna stora att du får ett kök som både fungerar väl och är varsamt renoverat.
Om man köper en gammal byggnad köper man också en mikrohistoria. En historia om den lilla världen, och om de människor som befolkat den. Anna Götlind berättar här om sin egen upptäcktsresa i en gårds historia – och ger tips till den som själv vill forska.
Att vara trädgårdsmästare är det bästa av alla jobb. Det tycker Marika Irvine som med sin familj just lyft från Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg till Tomarps gård vid vägs ände i trakten av Kristianstad. Då talar hon inte om att odla trettiotusen begoniaplantor utan om grödor som behövs just på platsen. Om kål och luktärter och rödbetor till exempel. Om att kunna bära in vackra, pinfärska grönsaker till kocken i köket och se människor njuta av den mat som för bara någon timme sedan växte i hennes jord.
Nu utvecklas parallellt, och i konkurrens både med varandra och med betongindustrin, olika träsystem. I klimatkontrollerad fabriksmiljö tillverkas volymer som transporteras till byggplatser för montering. Trätekniken ger många fördelar – lätt konstruktion, inhemsk förnyelsebar råvara etc. – och har stöd av staten, som ser positiva effekter på både miljön och sysselsättningen på landsbygden. Träindustrin kan vinna mycket på att förädla skogsråvaran och det kommer även nationalekonomin till godo. Här beskriver Olle Jakobsson och Gun-Britt Zetterholm Vetenskapsstadens bidrag till utforskandet av den nya tekniken, som lett till ett par patent på träbyggnadssystemet med skiktlimmat trä med luftkanaler och ljudspärren av stål, som har den dubbla uppgiften att isolera mot ljudresonans och tillåta exakt montering av volymer.
Vi fortsätter genomgången av tak och takmaterial. l detta nummer får vi en beskrivning av hur man går tillväga vid renovering av ett asbestcementtak, som populärt brukar gå under varunamnet eternittak. På grund av sitt asbestinnehåll råder speciella regler om hur man hanterar detta material, som för några decennier sedan var vanligt för både tak och beklädnad av ytterväggar. Arkitekt Ingela Pålsson Skarin berättar om detta material.
Med detta nummer av Byggnadskultur avslutar vi temat golv. Nästa år tar vi upp takmaterial. Antikvarie Ann-Charlott Strandberg på Byggnadsvård Nääs berättar här om korkmattor, eller linoleummattor som de egentligen heter. Materialet började att tillverkas i större skala i England på 1860-talet. Linoleummattorna levde kvar i Sverige fram till 1960-talet då de nästan slogs ut av plastmattorna. Men nu kommer deras återtåg.
Redan i mitten av 1700-talet tog Nathan Smith patent på sitt mattmaterial ”Floorcloth”, som fanns kvar i bruk ända in på 1930-talet. På en duk av hampa eller canvas lades en massa av harts och kåda med en inblandning av bivax och linolja som pressades fast under värme. Därnäst, år 1844, uppfann Elija Galloway ”Kamptulikon”, plattor av korksmulor och guttaperka. Materialen intresserade Frederik Walton, som utvecklade det som kom att kallas linoleum, av latinska orden Linum för ”lin” och oléum för ”olja”. I staden Stanies Middlesex i England började sedan den egentliga produktionen år 1864.
Nock av tegel eller nocklåda? Vad är rätt på just mitt hus? Här ett försök till sammanfattning av Anders Franzén.
l detta nummer av Byggnadskultur fortsätter vi att berätta om golv. Denna gång tar antikvarie Margareta Cramér och stenläggare Per Wretman upp stengolv. Stengolv är slitstarka och var vanliga i stenhus för bättre folk från 1600- och 1700-talen. Kalksten var då den dominerande golvstenen. På 1700-talet började man att lägga stenplattor i mönster av fler olika stensorter. Då började man också att importera marmor från Carrara i Italien och svart kalksten från Belgien.
Tegeltaken behöver sina plåtbeslag, men de skall helst inte synas. För att göra dessa estetiskt och tekniskt riktigt krävs samverkan mellan olika yrkesgrupper i byprocessen.
