Den ekonomiska framgången inom jordbruket mot slutet av 1800-talet manifesterades i ett byggande av sällan skådat slag, skriver artikelförfattaren. Det vi idag ser av landsbygdens byggnader har huvudsakligen tillkommit under en femtioårsperiod mellan 1880 och 1930.
1800-talets vedspis i gjutjärn var en lika stor revolution för våra bostäder som 1700-talets förbättrade kakelugn.
Banverket ska under de närmaste åren avveckla mer än 1 000 byggnader som tillhört järnvägen men som idag inte fyller någon funktion. Flera har redan rivits och ännu fler har beviljats rivningslov. Rasmus Axelsson vill väcka debatt om utarmningen av ett viktigt kulturarv.
Under några decennier byggdes våra järnvägar med tillhörande stationshus, magasin och banvaktsstugor. Hur dessa utformades längs järnvägarna i Kronoberg, som här beskrivs, har tydliga paralleller i andra landsändar. Men vad händer med husen nu och hur skall det gå i framtiden?
Ren kalk kan vara allt annat än ren. Men orenheterna förbättrar ibland kalken, så att den får hydrauliska egenskaper, dvs. hårdnar och binder under inverkan av vatten.
Villakatalogerna har betytt mycket för bebyggelseutvecklingen under de senaste 80 åren, på gott och ont. Ofta sedda över axeln av arkitekter och och konstvetare har de ändå blivit stilbildare för de villaförorter och småhusområden som vuxit upp i folkhemmets beskydd under hela det moderna skedet. Britt-Marie Börjesgård kan berätta historien.
Dagens »villadesign» har föga med svensk byggnadstradition att göra. Viveca Berntssons presentation av villakatalogernas brokiga utbud berör det nya hotet mot kulturlandskapet som även uppmärksammats av Riksantikvarieämbetet och Boverket i en nyligen utkommen skrift »Bygga på landet».
Bygga på landet är ett studiematerial som består av denna skrift, videofilmen »En röd liten stuga» och arbetshäftet »Se dig kring», som kan beställas från Boverket. Skriften och arbetshäftet är gratis.
Mitt i vimlet på Antikmässan står Katarina Persson med en stipendiecheck i handen. Hon har just tagit emot Svenska förenigens för byggnadsvård utmärkelse på scenen vid byggnadsvårdens hörna i den enorma B-hallen på Stockholmsmässan.
Klinkerplattor är ett underhållsfritt och frostbeständigt material som passar till husfasader även i vårt klimat. Keramiska fasadmaterial har använts sedan antiken men är lika aktuella idag.
Timmerhus i Sydsverige byggdes annorlunda än i Nordsverige, i fråga om både teknik och form. Man arbetade gärna i torrt timmer och gjorde ibland väggarna släta. Knutarna skulle vara täta utan fasning. Här får vi veta hur utbildningen i sydsvenskt timmermansarbete bedrivs på Byggnadsvård Qvarnarp.
