Artiklar

Drömmen om snickerifabriken – En berättelse om vackra fönster – och mycket mer…

Tranemo är en liten tätort i södra delen av Västra Götaland. Det är en bygd präglad av industrialismen och 1900-talets bebyggelseexpension. I utkanten av centralorten ligger Snickerifabriken Tranemo AB, en låg, anonym putsad fabriksbyggnad vid sidan av vägen. Här har man tillverkat snickerier sedan 1940-talet. Idag drivs snickeriet av tre mycket olika personligheter som förenas av en dröm – att driva en snickerifabrik.

Läs mer

Eld i baken och rök över taken

Uppvärmning beskrivs ofta som ett före och ett efter kakelugnens införande. Och visst finns det många berättelser om hur man trängde sig samman undan kölden, kröp ihop intill spisen medan en sakta nordan drog genom rummet. Samtidigt finns det vittnesbörd från tiden före kakelugnen som talar om hur angenämt man levde i det kalla Norden, inte minst från gästande utlänningar. Hur går det ihop? Var det bara en fråga om att slösa med bränslet?

Läs mer

En frisk skorsten i ett friskt hus

I ett gammalt hus är eldstäderna centrala, som värmekällor och som trivselskapare. Men inte så sällan är de utdömda av sotaren; elden och vädret har gått hårt åt murstock, rökkanaler och skorsten. När du sitter där med besiktningsprotokollet kommer frågan: Vad göra? Har jag råd? Per Zackrisson, som här ger en bakgrund till ledning för det nödvändiga åtgärdsprogrammet, säger så här: ”Viktigt för fastighetsägaren att veta är att det i allmänhet går att reparera med relativt liten insats om man är förtrogen med de traditionella metoderna och materialen.”

Läs mer

En gesäll kommer vandrande

Hur kommer det sig att man kan hitta ett tyskt korsvirkesdass i Östergötland? Historien började när de tyska vandringsgesällerna Linda och Maxi knackade på hos Ulrika Krynitz och bad om mat och husrum. I utbyte erbjöd de sig att bygga ett hus i trä och lera.

Läs mer

Enfamiljshuset i Sverige efter 1950

Mot slutet av 50-talet började det traditionella egnahemmet ersättas av en ny typ av enfamiljshus, anpassade till nya tekniska lösningar och en mer rationell produktion. Folkvillan och tjänstemannavillan blev ett alternativ för allt större grupper. Det är hantverket, det äkta materialet och omsorgen om detaljerna som är det karaktäristiska hos 50- och 60-talens enfamiljshus, skriver Leif Jonsson. De villor som byggts under 70- och 80-talen står sig dåligt i jämförelse med denna äldre villageneration, anser han.

Läs mer

Erskines hus i Gyttorp räddade

För 50 år sedan var Ralph Erskines moderna bostadsby i den blomstrande bruksorten Gyttorp under uppbyggnad. Då Nitro Nobel efter kulmen på 70-talet minskade antalet anställda och samhället började krympa, hotades bostadsområdet av förfall. Nu är de flesta husen restaurerade med hjälp av många goda krafter.

Läs mer

Eterniten på väg ut ur skamvrån?

Eternit, det illa sedda byggnadsmaterialet, har nu funnits i nästan 100 år. Inte bara asbestskandalen för 30 år sedan är orsak till dess dåliga rykte, eternitplattorna har upplevts som gråa och fula av många. Men nu ökar intresset för eterniten. Allt fler ser den som ett levande och vackert material, värt att bevara på tak och fasader.

Läs mer

Ett eget hem på fri grund

Arbetarklassens bostadssituation var en brännande social fråga vid sekelskiftet. Samhället tog initiativ till egnahemsrörelsens bildande och gick in med subventioner för ett ökat bostadsbyggande. Trots högt ställda ideal lyckades man inte lösa »de mindre bemedlades» bostadsnöd – de hamnade ofta i spekulationsbyggda kåkstäder av primitivt slag.

Läs mer
keyboard_arrow_up