Artiklar

De nya golvmaterialen

Golvet blev ett viktigt arkitektoniskt element som arkitekterna arbetade mycket medvetet med under 1930-, 40-, 50-, och 60-talen. Nya golvmaterial, vinyl och gummi, utvecklades först som plattor för att senare bli mattor i långa längder. Denna artikel är en historisk och teknisk introduktion till dessa material och hjälper dig att skilja ett plastgolv från ett gummigolv.

Läs mer

Den bortglömda spackelfärgen

Vem bryr sig längre om oljespackel? Det kallades förr spackelfärg och var ett viktigt underlag för oljefärg på invändigt snickeri i hundra år. Var rädd om de målade ytskikten, i dem sitter en god del av husets identetet menar Kerstin Karlsdotter Lyckman, som här särskilt pekar på den bortglömda spackelfärgen. Den hör intimt ihop med 1800- och 1900-talens representativa miljöer som eftersträvade en perfekt slät yta.

Läs mer

Den nya staden växer fram

Den nya staden växer fram 1920-talets arkitektur utvecklades i två riktningar. Dels mot ett stort raffinemang med exklusiva och påkostade monumentala byggnader, dels mot en förbättrad vardagsmiljö i städerna med trivsamma flerfamiljshus och villaområden. Eva Eriksson sammanfattar här ett spännande arkitekturhistoriskt decennium.

Läs mer

Den ryska träbyggnadskulturen – en svanesång?

I Ryssland byggde man hus i timmer långt in i mitten av 1900-talet. Men därefter har många traditionella ryska timmerhus rivits, lämnats att förfalla eller utsatts för tvivelaktiga restaureringar. Den offentliga sektorn i Ryssland har nästan inga pengar, organisationen kring träbyggnadsarvet har krympt, och där människorna fortfarande finns kvar har de inga resurser att göra några insatser. Vad vi ser är en accelererande vanvård, där byggnader som bara för några år sedan var i hyggligt skick hastigt förfaller. Andreas Heymowski rapporterar från Sankt Petersburg.

Läs mer

DET STORA LYFTET – Köbenhavns Lufthavn – kulturarv av betong på vingar och hjul

Det var en närmast surrealistisk upplevelse för åskådarna när den 4000 kvadratmeter stora flygterminalen i betong sattes i rörelse och taxade ut över landningsbanorna. 1,6 kilometer längre bort sattes den på plats, med entrésidan nu vänd mot solnedgången i stället för mot morgonsolen.
Ola Wedebrunn berättar här om den spektakulära flyttningen av Köpenhamns flygterminal, byggd 1939. Efter flytten blev terminalen byggnadsminnesförklarad.

Läs mer

Detaljerna gör huset

Takfoten är takets fot, foten som står på väggen. Taksprånget springer ut från väggen – Samma byggnadsdel men två ord som beskriver den så olika. Det är fråga om två olika sätt att se på förhållandet mellan tak och vägg.

Läs mer

Detaljerna gör rummet

De har omsorgsfullt formats för att försköna dessa kritiska mötesplatser. Listernas vinklar och omväxlande svängda och plana ytor bidrar till rummets -karaktär eller personlighet, liksom dörrens proportioner och fönstrets profiler. Här en introduktion till snickeriernas formlära och grammatik av Anders Franzén (text och foto).

Läs mer

Detektivarbete med moderna verktyg

I kulturvårdande, historiska och arkeologiska sammanhang läggs ofta mycket kraft på detektivarbete för att ta reda på hur huset är byggt, hur den ursprungliga rumsindelningen var gjord och hur djupt vittringen har påverkat? Med fokus på tillämpningar som att hitta dolda byggnadsrester, hålrum och installationer, presenterar mats svensson här modern icke-förstörande mätteknik och moderna mätverktyg som kan vara användbara inför t ex restaureringsarbeten. Ett samlingsnamn för metoderna är geofysik.

Läs mer
keyboard_arrow_up