Slöa eggverktyg ger dåligt resultat. De slinter lätt mot träet och blir farliga att jobba med. På marknaden finns åtskilliga slipmaskiner och mängder av brynen i olika storlekar och material. Vad ska väljas till vad, och hur gör man? anders isgren tipsar här om hjälpmedel och metoder för dig som vill hålla verktyget vasst.
Riksantikvarieämbetet hade den 28 oktober inbjudit till information och diskussion om ett förslag till vägledning om hur varsamhetsfrågorna kan hanteras inom ramen för plan- och bygglagens system för tillsyn och kontroll. Ca 30 personer från bl. a. länsstyrelser, museer, stadsarkitektkontor, skolor och organisationer hade hörsammat inbjudan. Vägledningsskriften har tagits fram för att klarlägga den sakkunniges roll, uppgifter och kompetens vid sådana ändringar där väsentliga kulturvärden berörs. Den kan vara till nytta för bl. a. byggnadsnämnder, byggherrar, arkitekter och antikvarier.
En vacker tapet behöver inte vara förlorad för att den är solkig och trasig. Smuts, fuktfläckar och revor kan behandlas med försiktiga medel. Det som inte går att åtgärda kan man kanske leva med om man betraktar det som patina!
Verktyg är en del av vår kulturhistoria. I den här artikeln visar Nils-Eric Anderson och Gunnar Almevik hur kunskap om verktyg också kan ge en förståelse för en historisk byggsituation, en tradition och för en människas idérikedom. De berättar om verktyg och arbetsprocesser från förhistorisk tid fram till vårt moderna industrialiserade byggande.
Det är inte bara tapeternas mönster som har något att berätta. Också papperet, tryckmetoden och färgerna, som åldras på olika vis, kan avslöja mycket om när och hur tapeterna trycktes. Papperet bleks eller mörknar fort beroende på materialets sammansättning, tydligast avläsbart där av ekonomiska skäl bottnen inte har tryckts.
Tapeter kan användas på många underlag, bara inte luftfuktigheten blir för hög, som den kan bli i kök och badrum. Hög fuktighet i äldre hus och oeldade sommarhus brukar bara långsamt skada papperstapeter. Det yttrar sig i lösa skarvar, fuktfläckar och svarta prickar.
Alla som är intresserade av byggnadskultur har med säkerhet tagit del av den förskräckande branden i Jönköping, och tänkt: Hur skall man förhindra att detta upprepas? Polisen har gjort ett mycket bra arbete och fastslagit exakt var i kvarteret branden började och att den startat i en vanlig elkontakt. Här skall jag förklara hur branden uppstod.
Hundraåriga »husporträtt«, gåramålningar, är en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med massproducerad »hötorgskonst«, och många gåramålningar har genom okunskap gått förlorade vid flyttningar och arvsskiften. Det är därför viktigt att skapa uppmärksamhet kring detta måleri, och där fyller inventeringar och utställningar en stor funktion. Inventeringar har gjorts på många håll, men det finns mycket kvar att upptäcka.
Det finns mycket att tänka på när man planerar en tillbyggnad av en villa som ligger i en kulturhistoriskt värdefull miljö. De flesta känner nog till att vissa förhållningsregler finns när det gäller äldre småhus, men detta kan också gälla för senare tiders hus. Inte bara äldre märkliga villor med torn eller snickarglädje är skyddade. Även alldeles vanliga villor som är typiska för sin tid kan ha ett kulturhistoriskt värde och vara skyddade enligt gällande lag. Britt Wisth berättar här vad som gäller för några villaområden av olika karaktär i Stockholm.
Installationerna har sedan 1960-talet blivit en allt större del av husens innehåll och av byggkostnaderna. Syftet är naturligtvis att göra bostaden bekväm och boendet kostnadseffektivt. Men är det så vi upplever installationerna idag? Det finns de som är kritiska till den moderna ventilationstekniken.
