En vacker tapet behöver inte vara förlorad för att den är solkig och trasig. Smuts, fuktfläckar och revor kan behandlas med försiktiga medel. Det som inte går att åtgärda kan man kanske leva med om man betraktar det som patina!
Verktyg är en del av vår kulturhistoria. I den här artikeln visar Nils-Eric Anderson och Gunnar Almevik hur kunskap om verktyg också kan ge en förståelse för en historisk byggsituation, en tradition och för en människas idérikedom. De berättar om verktyg och arbetsprocesser från förhistorisk tid fram till vårt moderna industrialiserade byggande.
Det är inte bara tapeternas mönster som har något att berätta. Också papperet, tryckmetoden och färgerna, som åldras på olika vis, kan avslöja mycket om när och hur tapeterna trycktes. Papperet bleks eller mörknar fort beroende på materialets sammansättning, tydligast avläsbart där av ekonomiska skäl bottnen inte har tryckts.
Tapeter kan användas på många underlag, bara inte luftfuktigheten blir för hög, som den kan bli i kök och badrum. Hög fuktighet i äldre hus och oeldade sommarhus brukar bara långsamt skada papperstapeter. Det yttrar sig i lösa skarvar, fuktfläckar och svarta prickar.
Alla som är intresserade av byggnadskultur har med säkerhet tagit del av den förskräckande branden i Jönköping, och tänkt: Hur skall man förhindra att detta upprepas? Polisen har gjort ett mycket bra arbete och fastslagit exakt var i kvarteret branden började och att den startat i en vanlig elkontakt. Här skall jag förklara hur branden uppstod.
Hundraåriga »husporträtt«, gåramålningar, är en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med massproducerad »hötorgskonst«, och många gåramålningar har genom okunskap gått förlorade vid flyttningar och arvsskiften. Det är därför viktigt att skapa uppmärksamhet kring detta måleri, och där fyller inventeringar och utställningar en stor funktion. Inventeringar har gjorts på många håll, men det finns mycket kvar att upptäcka.
Det finns mycket att tänka på när man planerar en tillbyggnad av en villa som ligger i en kulturhistoriskt värdefull miljö. De flesta känner nog till att vissa förhållningsregler finns när det gäller äldre småhus, men detta kan också gälla för senare tiders hus. Inte bara äldre märkliga villor med torn eller snickarglädje är skyddade. Även alldeles vanliga villor som är typiska för sin tid kan ha ett kulturhistoriskt värde och vara skyddade enligt gällande lag. Britt Wisth berättar här vad som gäller för några villaområden av olika karaktär i Stockholm.
Installationerna har sedan 1960-talet blivit en allt större del av husens innehåll och av byggkostnaderna. Syftet är naturligtvis att göra bostaden bekväm och boendet kostnadseffektivt. Men är det så vi upplever installationerna idag? Det finns de som är kritiska till den moderna ventilationstekniken.
Skoklosters slott är det största palats som uppförts i Sverige av en privatperson. Från mitten av 1600-talet och några decennier framåt arbetade både kvalificerade murare, timmermän, snickare, målare och smeder vid slottsbygget. Naturligtvis hade de alla sina egna verktyg med sig, men slottets byggherre försåg också en del av hantverkarna med verktyg. Det är det unika med slottets samling av verktyg. Det är inte en samling med våra mått mätt, alltså något man bara samlat på, utan verktyg som har köpts för att användas men av en slump kommit att sparas på platsen.
Artrikedomen i vår byggda miljö är lika viktig att slå vakt om som i naturlandskapet. Husen omkring oss säger något om det samhälle vi lever i. Därför är det viktigt att bevara husen med respekt för deras egenart och den roll de spelar för stadens identitet eller platsens själ. Materialet ger formen – men vad händer då byggindustrins produkter ger material till förnyelse och byte men inte till underhåll?
