Installationerna har sedan 1960-talet blivit en allt större del av husens innehåll och av byggkostnaderna. Syftet är naturligtvis att göra bostaden bekväm och boendet kostnadseffektivt. Men är det så vi upplever installationerna idag? Det finns de som är kritiska till den moderna ventilationstekniken.

Byggteknik blir installationsteknik

Den installation i våra bostäder som diskuterats flitigast (blivit mest ifrågasatt) de senaste 30 åren är sannolikt ventilationen.
Före 1960 var ventilationen en del av byggnaden. Den utformades av arkitekten, utfördes av byggmästaren och var av typen »självdrag«. År 1992 hade 75 procent (ca 1,5 miljoner) av småhusen sådan ventilation, och det finns många exempel på väl fungerande självdragssystem som fortfarande är i drift.

Under 1960-talet, i samband med miljonprogrammet, introducerades mekanisk ventilation, dvs. inneluften sögs ut med en mekanisk fläkt.
Tilluften vid självdrag och mekanisk ventilation kommer in via ventiler eller otätheter i klimatskalet.

Som en följd av energikrisen på 1970-talet infördes balanserad ventilation med olika former av energiåtervinning. Husen skulle byggas tätare och tilluften mekaniskt blåsas in i bostaden via ventiler. På detta vis kunde bostadens luftomsättning styras så att ofrivillig ventilation inte skulle resultera i för stor energiförbrukning.

Denna typ av ventilation utformas inte av arkitekten utan av en ventilationskonsult och arbetet utförs inte av en