Riksantikvarieämbetet hade den 28 oktober inbjudit till information och diskussion om ett förslag till vägledning om hur varsamhetsfrågorna kan hanteras inom ramen för plan- och bygglagens system för tillsyn och kontroll. Ca 30 personer från bl. a. länsstyrelser, museer, stadsarkitektkontor, skolor och organisationer hade hörsammat inbjudan. Vägledningsskriften har tagits fram för att klarlägga den sakkunniges roll, uppgifter och kompetens vid sådana ändringar där väsentliga kulturvärden berörs. Den kan vara till nytta för bl. a. byggnadsnämnder, byggherrar, arkitekter och antikvarier.

Arkitekt Leif Johannesson vid RAÄ, författare till vägledningen, presenterade förslaget mot bakgrund av att Plan- och bygglagen sedan 1995 »avkommunaliserat« ansvaret för byggandet. Han betonade att PBL (Plan- och bygglagen) är ett nybyggnadssystem som fungerar om man har kvalificerade byggherrar. PBL är inte anpassad till arbeten i äldre byggnader och för små ombyggnader. Mot bakgrund av att 80-90 procent av byggnadsnämndernas ärenden behandlar ombyggnad (motsvarar hälften av alla byggnadsinvesteringar i landet) är det inte lätt veta hur man ska efterleva PBL i praktiken.

Om byggherren i ett ombyggnadsprojekt som kräver bygglov enligt PBL inte själv kan anses vara sakkunnig i varsamhet kan han anlita någon lämplig person för detta. Om han i sin organisation kring bygget (egenkontrollen) inte har någon som kan anses