Mot slutet av 50-talet började det traditionella egnahemmet ersättas av en ny typ av enfamiljshus, anpassade till nya tekniska lösningar och en mer rationell produktion. Folkvillan och tjänstemannavillan blev ett alternativ för allt större grupper. Det är hantverket, det äkta materialet och omsorgen om detaljerna som är det karaktäristiska hos 50- och 60-talens enfamiljshus, skriver Leif Jonsson. De villor som byggts under 70- och 80-talen står sig dåligt i jämförelse med denna äldre villageneration, anser han.

Arbetarklassens bostadssituation var en brännande social fråga vid sekelskiftet. Samhället tog initiativ till egnahemsrörelsens bildande och gick in med subventioner för ett ökat bostadsbyggande. Trots högt ställda ideal lyckades man inte lösa »de mindre bemedlades» bostadsnöd – de hamnade ofta i spekulationsbyggda kåkstäder av primitivt slag.

Havsbaden i Ängelholm är ett av landets första stadsplanerade sommarsamhällen. Där kunde man leva ett ”naturligt och äkta” liv i hus med drag av svenska bondstugor. Paul Hansson berättar här de havsnära villornas historia – och om kustremsans förvandling från värdelös jordremsa till hett eftertraktad tomtmark.

När Peter den store återvände till Moskva efter segern vid Poltava 1709 hade han två av Karl XII:s närmaste män som koryféer i sitt triumftåg. Den ene var kungens minister Karl Piper, som dog i fångenskapen sju år senare, den andre hans främste fältmarskalk Karl Gustav Rehnskiöld, som blev frisläppt 1718 och dog fyra år senare. Rehnskiöld hade fört befälet vid Poltava och tre år tidigare vid Frauenstadt i nuvarande Polen besegrat en dubbelt så stor sachsisk här.

Går det att att renovera en äldre fastighet i dåligt skick till en rimlig kostnad och samtidigt bevara husets ursprungliga kvaliteter?

Fyrarna längs våra kuster är levande industriminnen. De flesta är ännu aktiva men bara ett fåtal är bemannade. Fyrplatserna är delar av industrisamhället och fyrväsendets utbyggnad speglar sjöfartsutvecklingen i allmänhet. Automatiseringen av fyrarna avfolkade fyrplatserna, men husen står kvar som minnen från en svunnen tid.

I Gamla Havanna på Kuba finns ett mexikanskt, ett afrikanskt och ett arabiskt hus som restaureras med bidrag från respektive länders regeringar. Nu har kubanerna ställt ett hus centralt i den historiska stadsdelen till de nordiska ländernas förfogande. Brita Kihlborg berättar.

Billigt, men också vackert och bekvämt – med duschrum, tvättstuga och barnomsorg i huset. På 20-talet byggde HSB husen som förbättrade den svenska bostadsstandarden väsentligt. Ingela Broström berättar här om HSB:s tidiga verksamhet i Stockholm.

Byggnadsvården står inför nya utmaningar. Hur ska det sena 1900-talets bebyggelse värderas? Bör husen bevaras och rustas varsamt – eller är det förnyelse som gäller? Örjan Molander berättar här om erfarenheterna från ett miljonprogramområde i Kalmar.

I Hässelby, en av Stockholms västra förorter, invigde missionsförsamlingen år 1926 en träkyrka mitt bland de många handelsträdgårdarna och de tusentals växthusen och drivbänkarna. Nu är denna kyrka restaurerad. För andra har det gått sämre. Med allt färre aktiva medlemmar och upplösta församlingar riskerar också historiskt värdefulla kyrkobyggnader att byggas om till bingohallar, bilverkstäder eller jämnas med marken. Av Berndt Sehlstedt.