En inbjudande park formad som en grund skål, omsluten av häckar och alléer. Karlaplan har både historisk förankring och är full av liv i vår moderna tid. Kristina Berglund beskriver vikten av väl utformade och inkluderande stadsmiljöer för människors hälsa och trivsel. Karlaplan är ett gott exempel att studera för dagens och framtidens stadsplanering. 

Karlaplans vackra och inbjudande parkrum lockar stockholmare från ett vitt omland under en stor del av året. Platsen ingår i ett logiskt sammanhang i stadsmönstret och är ett utomordentligt ­exempel på stadsbyggnadskonst som borde inspirera dagens planerare.

Ett stadsrum för alla

Här njuter folk från traktens arbetsplatser sin medhavda lunchlåda. I gröngräset breder man ut filtar och solbadar. Barn från förskolor i omgivningen kommer i stojande grupper med sina lärare för att leka i den stora sandlådan. Här går man på hundpromenad och lär känna andra mattar och hussar. Pensio­närer från kvarteren omkring har för vana att bryta ensamheten genom att träffa gamla och nya vänner i sofforna för dagliga samtal. Då och då anordnas loppis under trädallén runt hela parken med intensivt folkliv. Karlaplan vänder sig till alla åldrar och vitaliserar stadslivet. 

En höjdpunkt i stadsbilden

Under Albert Lindhagens ledning lades en ny plan fram för Stockholm år 1866. Den storslagna planen var inspirerad av Haussmans radikala plan för Paris på 1850-talet. Karlaplan, en stjärnplats där esplanader möts, ­färdigställdes med planteringar i slutet av 1800-talet och den cirkulära bassängen med fontän kom till 1930. 

   Trots att bebyggelsen vid Karlaplan kommit till under olika perioder – söder om Karlavägen med imposanta tegelbyggnader under åren 1888-94 (Strindbergshuset ersattes dock omkring 1970) och norr om Karlavägen med putsade byggnader i nationalromantik och klassicism under åren 1916–26 samt kvarteret Fältöversten med dess centrum i början av 1970-talet – utgör den en gott exempel på hur väl byggnader från olika tider kan samspela till en arkitektonisk helhet, en i skala sammanhållen ram runt det magnifika stadsrummet. 

Karlaplan är formad som en grund skål omgiven av en häck och med svagt sluttande grässlänter med passager ner till bassängen och fontänen och en ring av soffor. Denna skålform omgärdad av en mäktig dubbel träd­allé förstärker platsens rumskänsla. I gräs­slänterna finns vackra perennplanteringar men parkrummet pryds också av välskötta lådor med vår- och sommarblommor. 

Över Karlaplan sveper historiens vingslag för den lyhörde. På samma plats låg tidigare, alltsedan 1600-talet, Ladugårdslandstullen, en tullstation med två små byggnader för bönder och skärgårdsbor som ville sälja sina produkter på stadens torg. Ett annat exempel är Strindbergshuset där Strindberg bodde 1901–08. Huset revs tyvärr 1969 efter stora protester. I flera av hans romaner och dramer förekommer Karlaplansmiljön, bland annat i romanen Ensam där en delikatessaffär i husets bottenvåning omnämns. Ett tredje exempel är 2:ans spårvagn som med högljutt gnissel körde på sin bana runt Karlaplan. Linjen var en del av stadens dåvarande spårvagnsnät som successivt lades ner fram till högertrafikomläggningen 1967.  

Stadsmiljö är mer än hus

Stadens mönster formas för sekler medan ­husen successivt byts ut. Stadsrummen har stor betydelse för i vilken grad människor rör sig och uppehåller sig i de offentliga miljöerna och därmed hur stadslivet utvecklas. Avgörande faktorer för att gynna stadslivet är att skala, mått och variation i markplanet ­anpassas till människans rörelsehastighet och förmåga att uppfatta med syn och hörsel. Det estetiska intrycket har stor betydelse; arkitektur, design och hänsyn till platsens kultur­historiska värden och historia. Utvecklingen av en stad handlar således om så mycket mer än att bara tillgodose behovet av bostäder och andra byggnader. Stadsmiljön är en ­väsentlig del av vår livsmiljö. 

Människans skala är avgörande

Arkitekten Jan Gehl har samlat sitt livs erfarenheter om vad som skapar en god stadsmiljö i boken Städer för människor, 2019, en nyttig lärobok för alla aktörer som verkar inom ämnesområdet. Jan Gehl skriver om tre skalor, stadsskalan, bebyggelseskalan och människoskalan, den senare skalan numera ofta negligerad i planeringsprocesserna. Gehl skriver: »En stad utan tilltalande platser där man missat att ta hänsyn till den mänskliga skalan kommer att sakna de egenskaper som har en avgörande betydelse för stadskvaliteten«. Karlaplan är ett utomordentligt exempel på en plats utformad med tanke på en behaglig mänsklig skala.

Vikten av läsbart stadsmönster

Att kunna läsa sin omgivning och förstå dess struktur är ett behov som är djupt rotat hos människan och en faktor som ger känsla av trygghet. Den amerikanske arkitekten och stadsplaneraren Kevin Lynch diskuterar i sin bok The Image of the City, 1960, betydelsen av fem grundelement i stadsbygden för att vi ska kunna uppfatta stadens mönster och lätt kunna orientera oss – stråk, knutpunkter, gränser, områdeskaraktär och landmärken. Han anser att dessa element är nödvändiga för läsbarheten som han menar är den viktigaste visuella kvaliteten i stadsbilden. 

En miljö som Karlaplan med dess omgivningar uppfyller i rikt mått dessa krav. Karlavägen och Narvavägen, med ståtliga trädalléer, är tydliga stråk som leder till knutpunkten Karlaplan, väl avgränsad av husraden runt platsen och med fontänen i mitten som landmärke. Karlaplan är en centralpunkt i distriktet Östermalm med dess enhetliga områdes­karaktär.

Långsiktigt hållbar stadsmiljö 

I stadsplaneringen gäller det att inte bara ta vara på befintliga kulturvärden utan också att utveckla morgondagens attraktiva miljöer – en viktig ingrediens i ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är nödvändigt att i planeringen ta tillvara det förflutnas beprövade kunskap om vad som konstituerar en god stadsmiljö och befrämjar det goda stadslivet. Var finns stadsrum med motsvarande kvaliteter som Karlaplan i Stockholms stora pågående projekt i Hagastaden och Marievik? Det gäller att skapa platser med Karlaplans kvaliteter även i vår tid. Det är dags att återerövra stadsbyggnadskonsten i stadsplaneringen!

Kristina Berglund, Arkitekt SAR/MSA, Adjungerad styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen