Ur järnbruken föddes vårt välstånd. Bruksmiljöerna finns delvis kvar, även om järnframställningen har upphört för länge sedan. Här bor människor som hittat andra utkomster och nu förvaltar sitt arv – det svenska brukssamhället, som blivit en viktig kulturbärare.
Har hyresgäster rätt till varsam renovering av sin bostad? Kan fastighetsägaren helt bestämma i kraft av just sitt fastighetsägande? Trots att folkhemsbygget är genomfört med bostäder som har »lägsta godtagbara standard« vill fastighetsägare fortfarande bygga om storskaligt.
Det finns mycket att tänka på när man planerar en tillbyggnad av en villa som ligger i en kulturhistoriskt värdefull miljö. De flesta känner nog till att vissa förhållningsregler finns när det gäller äldre småhus, men detta kan också gälla för senare tiders hus. Inte bara äldre märkliga villor med torn eller snickarglädje är skyddade. Även alldeles vanliga villor som är typiska för sin tid kan ha ett kulturhistoriskt värde och vara skyddade enligt gällande lag. Britt Wisth berättar här vad som gäller för några villaområden av olika karaktär i Stockholm.
Ett klokt nyttjande av kajer och vattenområden kan bidra till att ge före detta sjöfartsområden en egen karaktär och identitet. Här finns all anledning till långsiktigt planerande och arkitektoniska visioner, där man även vågar sträcka sig lite över kajkanten! skriver Hans-Lennart Ohlsson.
Mentalsjukhuset Marieberg i Kristinehamn hotas av rivning. Sjukhusområdet är unikt för Sverige, det är bara här som alla de ursprungliga byggnaderna från 1887 finns kvar. De berättar en omistlig del av vår historia som inte får glömmas bort, menar Ingela Broström, som deltagit i ett seminarium om bevarandet av mentalvårdens byggnader.
Installationerna har sedan 1960-talet blivit en allt större del av husens innehåll och av byggkostnaderna. Syftet är naturligtvis att göra bostaden bekväm och boendet kostnadseffektivt. Men är det så vi upplever installationerna idag? Det finns de som är kritiska till den moderna ventilationstekniken.
Skoklosters slott är det största palats som uppförts i Sverige av en privatperson. Från mitten av 1600-talet och några decennier framåt arbetade både kvalificerade murare, timmermän, snickare, målare och smeder vid slottsbygget. Naturligtvis hade de alla sina egna verktyg med sig, men slottets byggherre försåg också en del av hantverkarna med verktyg. Det är det unika med slottets samling av verktyg. Det är inte en samling med våra mått mätt, alltså något man bara samlat på, utan verktyg som har köpts för att användas men av en slump kommit att sparas på platsen.
Artrikedomen i vår byggda miljö är lika viktig att slå vakt om som i naturlandskapet. Husen omkring oss säger något om det samhälle vi lever i. Därför är det viktigt att bevara husen med respekt för deras egenart och den roll de spelar för stadens identitet eller platsens själ. Materialet ger formen – men vad händer då byggindustrins produkter ger material till förnyelse och byte men inte till underhåll?
Den svenska villaarkitekturen utvecklades vid sekelskiftet under en intim påverkan från utlandet, med England som en av de främsta impulsgivarna. Elisabet Stavenow-Hidemark är fil dr och förste intendent vid Nordiska museet. Skildringen av det engelska inflytandet är hämtad ur hennes avhandling «Willabebyggelse i Sverige 1900-1925».
Många av oss drömmer om det giftfria samhället. Ett steg på vägen är propositionen Kemikaliepolitik för giftfri miljö som överlämnades till riksdagen den första februari. Ett av de mål regeringen sätter upp är att nyproducerade varor skall vara fria från bly senast år 2010. Dessvärre har bly åtminstone ett par viktiga användningsområden inom byggnadsvården: som taktäckningsmaterial och som komponent i rostskyddsfärg.
