Villastädernas framväxt – Engelskt inflytande i sekelskiftets villabyggande

Den svenska villaarkitekturen utvecklades vid sekelskiftet under en intim påverkan från utlandet, med England som en av de främsta impulsgivarna. Elisabet Stavenow-Hidemark är fil dr och förste intendent vid Nordiska museet. Skildringen av det engelska inflytandet är hämtad ur hennes avhandling «Willabebyggelse i Sverige 1900-1925».

Genom industrialismen och således först i England skapades en ny besutten borgarklass bestående av industriledare och affärsmän med ekonomiska möjligheter att förverkliga ett nytt bostadsideal. I de stora städernas närhet uppförde de villor som åretruntbostäder. Villorna lades på stora trädgårdstomter men saknade lantbruk, och jämfört med den gamla överklassens lantegendomar var markinnehavet litet. I dessa villor, på engelska kallade country houses, på tyska Landhäuser, utbildades en ny arkitektur, intimt förbunden med landskapet, ofta pittoresk och med inslag av historicism. Ett utbrett naturintresse, odlat av romantiken, en föreställning om lantlivets hälsobringande kraft och tro på värdet av familjens sammanhållning är några av de ideologiska förutsättningarna för villan som bostadsideal.

Denna bostadsform blev mönster för medelklassvillan, som av praktisk och ekonomiska skäl vanligen förlades till villastäder, anslutna till de stora städernas