För 50 år sedan var Ralph Erskines moderna bostadsby i den blomstrande bruksorten Gyttorp under uppbyggnad. Då Nitro Nobel efter kulmen på 70-talet minskade antalet anställda och samhället började krympa, hotades bostadsområdet av förfall. Nu är de flesta husen restaurerade med hjälp av många goda krafter.
Mycket av det som är vanligt och tidstypiskt för 30-, 40- och 50-talens små bostadshus är värt att vårda och värt extra omtanke när förbättringar planeras. Med ett vanligt sådant hus i Mellansverige vill jag här ge exempel på tidstypiska drag och berätta något om vad man bör tänka på. Jämför och känn igen er.
Vad vill vi minnas av vår historia? I det återförenade Tyskland nedmonteras nu minnena från DDR i rasande fart. marcus hansson berättar här om en kontroversiell rivning i Berlin.
Under några decennier byggdes våra järnvägar med tillhörande stationshus, magasin och banvaktsstugor. Hur dessa utformades längs järnvägarna i Kronoberg, som här beskrivs, har tydliga paralleller i andra landsändar. Men vad händer med husen nu och hur skall det gå i framtiden?
Lätta konstruktioner, glasfasader och prefabricerade element i stor skala är något som tjugotalets pionjärer bara kunde drömma om. I femtiotalets hus möter vi dem i verkligheten. Vi måste slå vakt om dessa hus, som med sin elegans och enkelhet kan ses som modernismens kulmen.
Hotell Båstad – skapat av byggherren Ludvig Nobel och arkitekten Karl Guettler, fick ett formspråk i stram och enkel 20-talsklassicism. Inredningen var vald med omsorg och Märta Måås-Fjetterström formgav textlierna. Här kunde gästerna från de övre samhällsklasserna koppla av i vacker och ståndsmässig miljö. Av Paul Hansson & Mia Jungskär.
När vattenkraften kring förra sekelskiftet började användas för att producera elektricitet med trefasteknik, fick arkitekterna till uppgift att skapa anläggningarnas yttre. Ny teknik skapade nya former.
Eva Eriksson, arkitekturkritiker och medarbetare på DN:s kultursida, tar oss till en rundvandring bland några sekelskiftesvillor ritade av tidens ledande villaarkitekter – Wahlman, Westman, Benckert & Östberg – i vilkas privatbostadsarkitektur vi kan spåra det engelska inflytandet översatt till svenska förhållanden.
Just nu finns det ett mycket stort intresse för att ta tillvara och restaurera det gemensamhetsutrymme som trapphusen är. I en ny bok skildrar bl. a. byggnadsantikvarie Margareta Cramér och fotografen Nino Monastra trapphus i Stockholm. Här får vi ett smakprov av dem båda.
Att vara årsbarn med 1960-talet är att vara född in i det moderna. I min barndom hade vi allt: tv, tvättmaskin, tetrapak och en oavbrutet ljusnande framtid. Den ständigt ökande standarden skapade en lysande småhusmarknad. Typhusen blev fler och fler, »modernare« och mer varierade.
