Sekelskiftesvillan

Eva Eriksson, arkitekturkritiker och medarbetare på DN:s kultursida, tar oss till en rundvandring bland några sekelskiftesvillor ritade av tidens ledande villaarkitekter – Wahlman, Westman, Benckert & Östberg – i vilkas privatbostadsarkitektur vi kan spåra det engelska inflytandet översatt till svenska förhållanden.

Elis Benckert: Villa Lagercrantz, Djursholm, 1909-10. Villan har senare tillbyggts av Ivar Tengbom, men den ursprungliga delen är till större delen oförändrad. Fotograf/Illustratör: Arkitekturmuseet.

Villan hade under 1890-talet blivit alltmer omhuldad. Det var den bostadstyp som bäst passade tidens individualism, dess traditionsintresse och natursvärmeri. ja, det var egentligen bara i ett eget hus man fann någon verklig trevnad, ansåg arkitekten Lars Israel Wahlman som år 1902 skrev en artikel i Ord och Bild med rubriken En gård och dess trevnad.

Det var samma år som Pressens villa, ritad av Carl Westman, hade invigts. Westman och Wahlman hade båda nyligen gjort studieresor till England. De två blev de viktigaste förmedlarna av den nya stil och de nya bostadsideal som i så hög grad utgått därifrån.

Hallen i Villa Ekarne med Carl Larssons målning De mina. Fotograf/Illustratör: Nordiska museet

Wahlman om idealvillan

Hur bör då

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up