Kulturhistoriskt värdefulla hus kan vara en utmaning när det kommer till energianvändning. »Spara och bevara« är Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i just den typen av byggnader. Från början arbetade programmet endast med de allra äldsta byggnaderna. Numera omfattas en mycket större del av byggnadsbeståndet, som även det kräver varsamma åtgärder.
Tor Broström är samordnare för Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara och professor i kulturvård vid Uppsala universitet.
Berätta om forskningsprogrammet?
– Spara och bevara startades 2007 för att det fanns ett behov av att se över energianvändningen i de allra äldsta byggnaderna, slott och kyrkor bland annat. Tanken är att vi ska ta fram tekniska lösningar och metoder för att på ett varsamt sätt sänka energianvändningen i de här byggnaderna. Det handlar om att hitta en balans mellan två goda saker: att använda lite energi och att bevara våra byggnader för framtida generationer.
Vilken är projektets största utmaning?
– Det befintliga byggnadsbeståndet står för en stor del av samhällets energianvändning. Den stora utmaningen är att på ett varsamt sätt klara energiomställningen i alla de byggnader med kulturvärden, som inte är byggnadsminnen.
Spara och bevara – några exempel
Här är några av de projekt som görs under Spara och bevaras flagg. Du kan läsa mer om dem och alla andra pågående och avslutade projekt på sparaochbevara.se
1. Projektet: Att hantera förändringar i historiska byggnader – en systemdynamisk strategi för att förstå relationen mellan energieffektivisering och kulturvärden
VAD? Målet med projektet är att utveckla en modell som kan användas som stöd för tjänstemän och beslutsfattare som ansvarar för planeringen av energieffektivisering i historiska byggnader.
Vilka strategier bör användas för att hitta en balans mellan värmekomfort, energieffektivitet och bevarande av kulturvärden?
HUR? Forskningsprojektet fokuserar på bostadshus och undersökningen kommer att genomföras genom fallstudier i Stockholm, i samarbete med fastighetsägare, hyresgäster och lokala, regionala och nationella myndigheter. Projektet utförs av Uppsala Unversitet, Konstvetenskapliga institutionen och Institute for Sustainable Heritage vid University College London.
2. Projektet: Smart styrning: nya metoder för klimatstyrning och konsekvensbedömningar
VAD? Projektet utvecklar praktiskt användbara metoder för konsekvensbedömning av energirelaterade anpassningsåtgärder. Metoderna tar hänsyn till klimatförändringar och förändrade krav på komfort. Med hjälp av metoden undersöks möjligheterna att använda nya smarta sätt för att styra inneklimatet i olika byggnadstyper, byggda mellan 1850 och 1950.
HUR? Projektet baseras på en kombination av övervakning, simuleringar, riskbedömning och maskininlärning. Med denna metod kommer projektet att visa hur smartare styrning av inneklimatet kan ge lägre energi- och effektbehov, men bibehållen eller förbättrad komfort. Projektet genomförs i samverkan mellan Uppsala universitet, Fraunhoferinstitutet, Tekniska Högskolan i Trondheim samt Norsk Institutt för Kulturminnesforskning.
3. Projektet: Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera? Energianvändning i hela livscykeln
VAD? Projektet tar fram en metod för analys av projekt inom stadsutveckling och åtgärder på befintliga byggnader. Både miljömässiga och kulturmiljömässiga aspekter beaktas. Redskap ska utvecklas för att kunna utvärdera alternativen rivning, renovering, nyproduktion eller ombyggnad. Verktygen ska kunna ge underlag för att kunna göra rätt prioriteringar vid utveckling av framtidens hållbara städer.
HUR? Baseras på ett verkligt projekt i Lund.och verktyget utvecklas för att bli allmänt tillämpbart. Projektet utförs i samarbete mellan Lunds kommun, Lunds Universitet och Lunds tekniska högskola.
4. Projektet: Varsam energieffektivisering av 1900-talets villabebyggelse
VAD? Projektets syfte är att ta fram fördjupad kunskap om hur kulturhistorisk värdefull villabebyggelse kan energieffektiviseras på varsamma sätt. Projektet ska bidra till ökad förståelse för hur kommuner hanterar frågan i praktiken, och hur ägare till kulturhistoriskt värdefulla villor resonerar kring energieffektivisering och bevarande.
Paket med varsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram för tio typiska villor, och en handbok riktad till fastighetsägare, energirådgivare och entreprenörer kommer att framställas.
HUR? Projektet ska kartlägga kulturhistoriskt värdefull villabebyggelse, byggd mellan 1910 och 1970. Genom utvändiga besiktningar och enkätundersökningar till fastighetsägare och kommunala tjänstemän vill man förstå vilka förändringar som skett och vilka grunder som lett till förändring respektive bevarande.
Intervjuer genomförs med ett urval av olika typer av villaägare angående hur de resonerar kring energieffektivisering, renovering och bevarandeaspekter. Projektet genomförs av Uppsala universitet.
5. Projektet: Energieffektivisering av äldre fönster
VAD? Projektstudien undersökte två typer av fönsterfilmer som förbättrar energi- och komfortaspekter. Resultaten pekar på att metoden är användbar, om än ganska mödosam att få på plats rent praktiskt.
Rent ekonomiskt verkar det svårt att räkna hem någon vinst, snarare är det komfort- och/eller miljöskäl som kan motivera investering i fönsterfilmerna.
HUR? Ett tvåglasfönsters värmeförlust har mätts upp på plats i en verklig, kulturhistorisk byggnad: rådhuset i Gävle. Förutom energifilmen provades även solreflekterande film (»Solfilm«), som minskar transmission av strålningsvärme från direkt solljus.
Studien innefattar även antikvariska och estetiska aspekter på applicering av fönsterfilmer, där byggnadsantikvarier anlitats för subjektiv bedömning. Projektet genomfördes av Högskolan i Gävle.
Vill du veta mer?
På sparaochbevara.se finns sammanfattningar av de olika projekten och deras resultat. I december 2021 avslutas flera av projekten och då kommer de nya resultaten upp på hemsidan. Byggnadskultur följer upp med rapporter om de konkreta resultaten framöver.
