Restaurering är en utmaning för arkitekten på flera sätt. Både yrkesroll och pedagogisk förmåga ställs på sin spets för den som ska ändra ett befintligt monument. Synen på hur man bör restaurera, har varierat genom historien. Torun Hammar tar oss med på en exposé genom olika tiders ideologier.

När kyrkorna valvslogs under högmedeltiden, blev delar av de romanska målningarna kvar ovan valven, dolda för människors blickar. Henrik Nilsson berättar om ett pågående projekt för att undersöka, bevara och sprida kunskap om ett bortglömt kulturarv.

Det finns en starkt växande motrörelse mot att allting ska gå fort och vara nytt. Ett uttryck för detta är alla de människor som på sociala medier delar med sig av sina erfarenheter av varsam renovering av äldre hus. Malin Lernfelt har besökt Villa Ekebo, som återställs med respekt för ursprunget.

Vad innebär restaurering? Vilka värden ska lyftas fram, och vad händer när man står inför att skapa en ny berättelse om en byggnads historia? Kulturhistoriker Hampus Busk har besökt fasadrestaureringen av Grand Hôtel i Stockholm.

En renovering blir en restaurering när man reflekterar över förhållningsätt och ideologier. Vare sig det gäller en enkelstuga eller ett slott så är det i grunden samma funderingar, samma spännande utmaningar. Cecilia Sagrén beskriver vägen fram mot medvetna och hållbara beslut.

Viss kronologisk förvirring kan infinna sig hos den som besöker stadsdelen Neumarkt i Dresden. Här återuppbyggs de sönderbombade husen på ett sätt som gör att det nybyggda upplevs som äldre än det gamla. Cecilia Sagrén tar oss med på en promenad genom ett nutida förflutet.

Väl utarbetade principer och överenskommelser har kännetecknat rekonstruktionsarbetet av Södra Råda gamla kyrka och renoveringen av Ingatorps medeltida tiondebod. I denna avslutande artikel på temat hantverksforskning, redogör Karl-Magnus Melin för ideologiska ställningstaganden, poängerna med att arbeta tvärvetenskapligt och projektens påverkan på framtida arbeten med medeltida konstruktioner.