2008
2 x Asplund – Från hungersnöd till kulturstöd
Gunnar Asplunds lagerhus och sonen Hans Asplunds medborgarhus i Eslöv kan illustrera svensk 1900-talshistoria. Det ena står nu tomt, det andra sjuder av liv. Sättet på vilket de båda husen hanteras idag berättar också om olika sätt att se på vår byggda historia. Text och bild av Per Qvarnström.
8 råd till en bostadsrättsförening
Två hus från 50-talet, sida vid sida. Det högra tilläggsisolerades och plåtkläddes 1982, medan det vänstra har kvar sin ursprungliga…
Läs mer
1700-talshus i 1800-talsdräkt
Nu har det återuppstått – det lilla 1770-talshuset på Långvinkelsgatan i Helsingborg. Restaureringsprocesen tog fyra år. Adam Katzeff berättar.
1930- och 40-talens småhusbebyggelse – ett arv att förvalta
Om vi inte i tid uppmärksammar kvaliteterna i småhusbebyggelsen från 1930- och 40-talen kan många hus gå förlorade. Gentemot kommande generationer har vi ett ansvar att bevara det som är typiskt för sin tid. Här utgör funkisbebyggelsen ett viktigt inslag. Speciellt angeläget känns det att värna om småhusbebyggelsen från denna period.
1950-tal med ljusa ytor
SE OM SITT HUS (I): Arkitektonisk kvalitet i ett litet radhusområde och om konsten att behålla den.
1960-tal med mörka volymer
Se om sitt hus (II) Råa, underhållsfria tegelväggar omsluter trädgård och kök: plats för odling och mat.
Allt kakel är inte kakel
Plattor av keramik, bränd lera, har tillverkats i tusentals år. Vi har dem på väggar och golv i badrum och kök. Vi ser dem på fasader, på golv i offentliga byggnader, i bassänger. Till vardags kallar vi väl ofta alltihop för kakel. Men byggkeramik kan indelas i olika grupper beroende av råvaror, tillverkningsteknik och egenskaper.
Andra sommaren på Vårholma – Ett renoveringsprojekt utan tidplan
Hur går det med renoveringen av Vårholma säteri? I Byggnadskultur nr 3 2005 berättade Simone Johannisson om problem och glädjeämnen i samband med sitt renoveringsprojekt. Här får vi veta vad som har hänt sedan förra sommaren.