Lertegel, betongpannor – eller plåt? Vad passar egentligen att lägga på taket? Mimmi göllas berättar här takpannans historia och om hur den ska läggas. Hon vill också slå ett slag för den röda stugan med det röda taket, som står så vackert mot både grönska och snö!
Att tilläggsisolera vindsbjälklaget är det som lönar sig bäst om man vill minska kostnaderna för uppvärmningen av sitt hus. Men att ohämmat fylla på isoleringsmaterial får effekter som inte är önskvärda. Sven Lundstedt berättar hur man undviker fuktskador på vinden.
Timmerhus i Afrika? Det är kanske inte så otroligt som det låter. I Sydafrika finns sedan ett antal år en fabriksmässig timmerhustillverkning, och i de ekonomiskt välutvecklade delarna av landet finns en växande marknad för just timmerhus.
Vem är egentligen timmermannen och har hans hantverk timring någon plats inom den svenska byggmarknaden idag? Antikvarie Ingela Broström skisserar här läget för timringskunskapen genom tillbakablickar och framåtseende. Artikeln inleder detta temanummer om trä.
Vad hade timmermannen i sin verktygslåda förr – och vad har han nu? Anna Blomberg har jämfört innehållet i Daniel Åkermans verktygslåda med den uppsättning som en äldre kollega hade för drygt 70 år sedan. Det mesta är sig likt, men verktygslådan har utökats. Var tid behöver sitt verktyg.
I augusti förra året samlades deltagare från sex länder i Rumänien för den första workshopen under rubriken Wooden Cultures of Europe, ett projekt som drivs av Timmerdraget i Östersund. Rumänien hade som ämne för sin workshop valt -restaureringen av två kyrkobyggnader i de närbelägna byarna Baica och Racâs. Workshopen är den första i en serie av sex och deltagarna kommer från Finland, Litauen, Polen, Rumänien, Sverige och Turkiet. Huvudsyftet är erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan hantverkare. Varje land får sända två timmermän och en arkitekt.
Tingshusen är en av samhällets viktigaste byggnadsgrupper, men kanske mindre uppmärksammad än kyrkor och skolor. Den rikstäckande inventering som nu genomförs tecknar bilden av en rik, mångfasetterad och mycket spännande samling byggnader. De kan berätta om arkitekturens och samhällets förändringar från 1700-talet till vår tid.
Restaureringens grundregler kan få formen av trossatser, på gott och ont. De är inga oemotsägliga bud att slå i huvudet på folk som svar på frågor. Men de kan vara till god hjälp för den som vårdar hus eller söker en framkomlig väg i en problematisk om- eller tillbyggnad. Kring dessa regler finns sedan länge i vårt land en allmän uppslutning, de är så att säga etablerade sanningar.
När ett hus blivit tillräckligt försummat sätts byggnadsvårdaren på prov – som livräddare. Här berättas hur ett förfallet torp i Därnol i Degerfors genom mycket arbete, som liknas vid ett livsprojekt, åter blivit beboeligt – och ett minne om livet i självhushållets Bergslagen.
Den här typen av trädgårdsmöbel har sin givna plats i bebyggelse från 1900-talets första hälft, men hävdar sig väl också i en modern villaträdgård. Har man dessutom en syrenberså att ställa den i har den »hittat hem«.
