Vad hade timmermannen i sin verktygslåda förr – och vad har han nu? Anna Blomberg har jämfört innehållet i Daniel Åkermans verktygslåda med den uppsättning som en äldre kollega hade för drygt 70 år sedan. Det mesta är sig likt, men verktygslådan har utökats. Var tid behöver sitt verktyg.

Bilden ovan finns i Finn Wernes bok Böndernas bygge. Den visar en timmerman och hans verktyg och är tagen i Söderbärke 1929 av Nordiska Museets fotograf.

Vi vet inte vad timmermannen hette eller vilka arbetsuppgifter han hade. Vi vet inte om han fortfarande var verksam – han ser ganska gammal ut. Han är klädd i kavaj och filthatt, för det var inte så vanligt med speciella arbetskläder förr, man använde ofta sina kasserade gångkläder i arbetet. Men verktygen på bilden, verkar de vara en trolig uppsättning för en timmerman vid den tiden?

Byggnadskultur stämde träff med en yngre kollega till honom, timmermannen Daniel Åkerman från Färila, för att jämföra verktyg då och nu och resonera lite om verktygens användning och arbetets innehåll.

Autentiska metoder och material

Vi träffar Daniel på Olersgården i Västeräng, Delsbo. Byn Västeräng är kulturreservat och länsstyrelsen bidrar till underhållet av byggnaderna. Man vill att byggnaderna ska bevaras med autentiska material och metoder.

Daniel Åkerman arbetar kontinuerligt med byns byggnader. I år är det häbbret från 1850 på Olersgården som repareras. När vi kommer arbetar Daniel och hans medhjälpare Carl Johan Olsson med att passa in en ny timmerstock mitt i en vägg.
Vi tittar på den gamla bilden på timmermannen från Söderbärke. Är det hans kompletta verktygssamling som syns på det gamla fotot? Räcker dessa verktyg för att utföra arbetsuppgifterna som han kan tänkas ha haft?
– Jo, det är nog en autentisk bild, säger Daniel. Egentligen behöver man inte allt det här heller för nytimring. Bila, knutyxa, huggyxa, timmerdrag, bandkniv, navare, klubba och timmersvans var egentligen det enda man behövde för att bygga det här häbbret år 1850.

Fler verktyg idag

Daniel har idag många fler verktyg än sin kollega från 1929, men det beror på att hans arbetsuppgifter är fler. Timmermannen från Söderbärke timrade nytt, Daniel arbetar mest med restaurering av timmerbyggnader från olika tider – från medeltid till 1900-tal. Ju längre fram i tiden vi kommer desto fler verktyg behövs.

Vid restaurering av en gammal timmerbyggnad idag försöker man komma det ursprungliga hantverket så nära som möjligt. Man vill något mer än att bara laga byggnaden och byta ruttet timmer. Spåren av verktyg i timret berättar för den som kan tolka dem om vilken typ av verktyg som använts och hur man använt det.

Stocken som passas in i häbbrets vägg på Olersgården är tillverkad som en kopia av den gamla rötskadade. Med kopia menas att den nya stocken både har den gamlas geometri och att den bearbetade ytan och de huggna urtagen ser likadana ut. Det gör de för att timmermännen då och nu har använt samma verktyg och gjort likadant.

Daniel har arbetat i yrket sedan 1991 och har haft egen firma sedan 2001. I hans släkt finns många timmermän: far har samma yrke, farfar och farfars far var också timmermän. Farfar var dessutom finsnickare. Daniel arbetar också med finsnickeri och fönstertillverkning på vintrarna. Hans verktygssamling är stor och består av köpta nya och begagnade, ärvda verktyg och hittegods.

Söker specialverktygen

Är din verktygssamling komplett nu?
– Jag har vad jag behöver, men håller alltid utkik efter specialverktyg. Eftersom jag arbetar i två län (Gävleborgs och Jämtlands) med avancerade reparationer finns det en stor mängd verktyg som varit i bruk under tidens gång.

Hur vårdar du dina verktyg?
– När jag börjar med ett nytt projekt tar jag fram de verktyg jag behöver och slipar dem. Skärpan underhåller jag sedan med bryne. Det gäller att vara rädd om verktygen och använda eggskydd. Om man får ett jack i eggen så måste man slipa om med smärgel eller bandputs. Det vill man undvika, eftersom värmen som utvecklas förstör härdningen av metallen.

Rätt verktyg till rätt tid

Man använder inte ett verktyg från 1800-talet på en medeltida byggnad. Och inte heller omvänt. Den lilla enhandsskaven på bilden här intill kan användas för att hyvla timmer till en byggnad från medeltiden. På yngre byggnader används bandkniv istället. Och för att göra dymlingshål i en medeltida byggnad används skednavaren, inte borrmaskinen.

Att man använt borrmaskin syns kanske inte förrän man plockar isär timret, men en restatureringsideologi skall gå utöver det omedelbart synliga. Det är inte illusionsskapande scenografi timmermannen ägnar sig åt, utan hantverk. Det betyder att en timmerman som arbetar med restaurering måste, förutom en gedigen praktisk hantverksskunskap, ha god kunskap om sitt hantverks historia – och en stor verktygslåda.

Anna Blomberg

Arkitekt med egen verksamhet i Falun.

Daniel Åkerman
Timmerman
Vilket är ditt bästa verktyg/redskap?
– Gammelyxan efter farfar.

Varför?
– När jag började hade jag ingen liten täljyxa, som farsan hade. I ruinerna efter farfars smedja hittade jag den här yxan, som var trasig. Farfar hade antagligen kastat in den i smedjan för att laga den. Jag tog hand om den, lagade den, svetsade och skaftade och den blev mitt bästa redskap: lagom tung, allround, den kan hugga drag, hugga till naror…

Vilket verktyg inom ditt arbetsområde vill du rekommendera till hemmafixaren?
– En vass yxa. Har man bara en vass yxa kan man bygga ett helt hus.

Har du något tips du vill dela med dig av när det gäller att spara på kroppen och arbeta så skonsamt som möjligt?
– Lyft med huvudet! Tänk till varje gång. Är huvudet dumt får kroppen lida.
– Och håll verktygen vassa. Då hugger yxan där den ska. Var lugn och effektiv. Man får inte stressa – då går det på tok.

anna_blomberg@telia.com