fbpx

Timmermannen försvann – men hans byggnader lär oss på nytt

Vem är egentligen timmermannen och har hans hantverk timring någon plats inom den svenska byggmarknaden idag? Antikvarie Ingela Broström skisserar här läget för timringskunskapen genom tillbakablickar och framåtseende. Artikeln inleder detta temanummer om trä.

Även äldre tiders timmerbyggnader hade brister. Denna gavel hade skador för att stommen saknade förstyvande element. Fotograf/Illustratör: Erik Nordin, Länsmuseet Gävleborg

Människan har i alla tider – med undantag av vår egen – byggt sina hus i de material som funnits tillgängliga på boplatsen och som varit lätta att bearbeta. Det betyder att träet i äldre tid var det viktigaste byggnadsmaterialet i Sverige och att lera, sten eller tegel normalt kom till användning först när det inte fanns tillräckligt med skog att tillgå. Från tidig medeltid och fram till 1900-talets början har knuttimringen varit den förhärskande byggnadstekniken i skogsbygderna och fortfarande består den äldre bebyggelsen i norra Sverige till största delen av timrade hus. I vården av detta byggnadsarv borde timmermannen vara en självklar nyckelfigur. Ändå har timmerhantverket tillåtits sjunka till en häpnadsväckande låg nivå jämfört med många andra traditionella byggnadstekniker som upprätthållits och understötts för byggnadsvårdens behov.

Kunskapen
En utbredd uppfattning i dag är att vem som

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up