Det är ofta byggnadsarbetaren som får ta emot kritiken för byggproblemen. Helt oförtjänt, menar Gunnar Almevik och Peter Sjömar. De hävdar istället att det just är byggnadsarbetaren som kan åstadkomma ett bättre byggande i både nyproduktion och byggnadsvård.
Matthias och Birgitta har flyttat hem till Småland. Här har de hittat ett hus som motsvarar deras behov och drömmar – sedan de flyttat trappan, inrett övervåningen och byggt ut verandan.
Att anpassa en vacker och för huset typisk lägenhets- eller villadörren till de krav på inbrotts- och brandsäkerhet som försäkringsbolagen ställer är för det mesta problematiskt. Claes Reichmann resonerar kring valet av larm eller mekaniska skydd för olika typer av dörrar.
I Holland har man funnit en egen, mycket speciell lösning på vården av det byggda kulturarvet. Idén bygger på en samverkan mellan den ideella organisationen Monumentenwacht, staten och de enskilda husägarna. Monumentenwacht firar i år 25-årsjubileum och gör en europaturné för att informera om organisationens arbete. Ett par dagar i slutet av september besöktes Stockholm, då Svenska föreningen för byggnadsvård stod som värd. Gert Jan Luijendijk, chef för den rikstäckande överorganisationen Monumentenwacht Holland, höll ett öppet föredrag på Myntkabinetter, där Riksantikvarieämbetet visade en utställning om byggnadsvård.
Billigt, men också vackert och bekvämt – med duschrum, tvättstuga och barnomsorg i huset. På 20-talet byggde HSB husen som förbättrade den svenska bostadsstandarden väsentligt. Ingela Broström berättar här om HSB:s tidiga verksamhet i Stockholm.
Restaurering är ett ord man sällan hör i skolbyggnadssammanhang, däremot talas mycket om renovering och ombyggnad. Skolhusen slits, teknisk upprustning och anpassning till nya pedagogiska modeller ställer sina krav. Att avskaffa det traditionella klassrummet har präglat sättet att handskas med skolbyggnader under ett tiotal år. Den nya pedagogiken är inte kravlös. I Danmark har det blåst upp en strid kring Munkegårdsskolen, ritad av Arne Jacobsen. Skolan anses av pedagogiska skäl behöva byggas om, andra betraktar de planerade ingreppen som vandalism. I Sverige är nog inställningen oftast mer pragmatisk. Men det finns skäl att fundera över de ingrepp som görs i arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull skolmiljö.
Den vanligaste grundkonstruktionen för bostadshus på landet är en ytligt lagd stengrund. Liggtimmerhus stödjer från början endast på knutarna, de övriga stenarna är i princip utfyllnad. Varefter tiden gått och husen satt sig vilar timran hårt på många av stenarna. För kontroll och reparationer går det bra att avlägsna erforderliga stenar ur grunden, förutsatt att knutarna är intakta.
Byggnadsvården står inför nya utmaningar. Hur ska det sena 1900-talets bebyggelse värderas? Bör husen bevaras och rustas varsamt – eller är det förnyelse som gäller? Örjan Molander berättar här om erfarenheterna från ett miljonprogramområde i Kalmar.
Öppna ögonen och titta ordentligt. Hur ser husen ut? Fasaderna? Taket? Entrén? Vilka verksamheter innehåller huset? När kan det vara byggt och för vem? Om vi lär oss mer om hus förstår vi bättre hur den byggda miljön fungerar och kan lättare vara med och forma vårt samhälle och våra liv. Det gäller att börja så tidigt som möjligt. Här ger Cecilia Björk och Laila Reppen tips om hur våra närmaste omgivningar kan användas i skolundervisningen – tips som passar lika bra för dig som är vuxen och vill lära dig att se på din stad med nya ögon.
