Hur tar vi hand om miljonprogrammet?

Byggnadsvården står inför nya utmaningar. Hur ska det sena 1900-talets bebyggelse värderas? Bör husen bevaras och rustas varsamt – eller är det förnyelse som gäller? Örjan Molander berättar här om erfarenheterna från ett miljonprogramområde i Kalmar.

Trapphusen är enkelt och robust utformade med målade betongväggar, svarta järnräcken och entrédörrar av trä. Fotograf/Illustratör: Pierre Rosberg

Ett mindre bostadsområde i Kalmar är på väg att renoveras. I samband med ett planärende stod det klart att länsmuseet, kommunen och fastighetsägaren stod inför en typ av flerfamiljshus som man hade liten kulturhistorisk kunskap om.

”Skånska Cementgjuteriet i Kalmar släppte på torsdagen ut sin stora nyhet om vinkelelementtillverkning och husproduktion enligt detta nya byggsystem till rikspressen, radio och TV vid en mycket effektiv demonstration av tillverkningen och byggandet med besök vid såväl byggplatsen i Södra utmarken som vid Cementgjuteriets elementfabrik på industriområdet.” Detta stod att läsa i lokaltidningen Barometern den 18 juni 1965.

Bakgrunden var att åren 1963-64 hade Skånska Cementgjuteriets dåvarande chef i Kalmar, överingenjör Knut Jönsson och hans medarbetare utvecklat den teknik som går ut på att stommen i husen byggs upp av så kallade vinkelelement.

De första husen

Husen i kvarteret Lunden och Gläntan i Kalmar

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up