Att anpassa en vacker och för huset typisk lägenhets- eller villadörren till de krav på inbrotts- och brandsäkerhet som försäkringsbolagen ställer är för det mesta problematiskt. Claes Reichmann resonerar kring valet av larm eller mekaniska skydd för olika typer av dörrar.

Alla som någon gång blivit utsatta för en stöld vet hur obehagligt det är och hur kränkt och utsatt man känner sig. Särskilt obehagligt är det när någon främmande varit inne i ens hem och tagit saker som man kanske ärvt och har starka känslomässiga band till. Att skydda sig mot inbrott är därför något man gärna gör för att känna sig trygg och säker.
Det finns två huvudgrupper av skydd: mekaniska skydd, dvs. lås, grindar och beslag, och elektroniska skydd, dvs. larm av olika slag. Gemensamt för dem är att de ska göra det så besvärligt och avskräckande som möjligt för inbrottstjuven.

Den senaste utvecklingen av trådlösa elektroniska system har gjort det förhållandevis enkelt att installera larm utan kablar och med små smidiga centraler som lätt kan gömmas undan.

Inbrottsskydd i lägenheten

Vad ska man då välja? Låt oss titta på några exempel och se vilka för- och nackdelar de har. Gemensamt för äldre byggnader är i regel att de har dörrblad uppbyggda av ett ramverk med spegelfyllningar, gärna försedda med glas och med dåliga lås och karmar av trä som ger med sig. Här ser vi ett trapphus från tidigt 1900-tal där lägenhetsdörrarna har just denna typ av uppbyggnad. Ett byte av hela dörren till en säkerhetsdörr är otänkbart eftersom man då förvanskar upplevelsen av hela trapphuset och går miste om en värdefull kvalitet i mötet med lägenheten. Här finns tre alternativ att välja mellan 1) förstärkning av befintlig dörr, 2) gallergrind och 3) invändig säkerhetsdörr.

Förstärkning av befintlig dörr

För att en förstärkning av en befintlig dörr ska fungera bra måste oftast både karm och dörrblad förstärkas. De är vanligtvis av trä och ger lätt med sig så att låskolven hoppar ur karmens låsbleck. Förstärkning kan ske med montering av olika vinkeljärn och låstyper och måste anpassas från fall till fall av en professionell låssmed. Fördelarna är att kostnaden kan styras av hur mycket man är beredd att betala och av hur man tycker att låsen ska få påverka utseendet. Nackdelen är just att man sällan uppnår ett fullgott skydd utan att utseendet påverkas och att det kan vara skäl nog att överväga ett annat alternativ.

Ett system som uppfyller mycket höga säkerhetskrav på befintliga dörrar marknadsförs av företaget Claves i Nacka. Systemet innebär att man skruvar på en stålplåt på insidan av dörren och monterar ett avancerat lås med hela 5 låspunkter, två i tröskeln två i karmens översida och ett större lås i sidan. Låset styrs av en enda nyckel och dörren blir efter montage i princip jämförbar med en modern säkerhetsdörr. Nackdelen med detta system är att dörrens insida förändras vilket kan upplevas som mindre önskvärt. Att ta bort Claves-systemet är ju rent teoretiskt möjligt men innebär förstås lappning och lagning på ett flertal ställen.

Gallergrind

Gallergrindar finns i ett antal utföranden men gemensamt för dem alla är att de är relativt klumpiga och att de tar stor plats att öppna och stänga. Upplevelsen av hallen påverkas oftast rätt påtagligt av gallergrindens rutverk men fördelen är att dörrbladet trots allt är synligt och att gallret släpper igenom ljus, om man har fönster i ytterdörren. En stor fördel är ju att grinden lätt kan tas bort eller bytas ut.

Invändig säkerhetsdörr

En säkerhetsdörr som monteras på insidan av den befintliga dörren kan ibland vara ett alternativ till gallergrinden. Man kan välja snickeriutförande som liknar den befintliga dörrens och därmed påverkas inte den invändiga miljön i någon högre utsträckning. Att dörrbladet tar plats att öppna och stänga är naturligtvis en nackdel men är kanske av mindre betydelse om man har en rymlig hall där möblering och passager inte påverkas.

Inbrottsskydd i småhus och villa

Entrén till en villa är något som har mycket stor betydelse för upplevelsen av byggnadens arkitektur. Entrén har ju därför i äldre bebyggelse ofta gestaltats med stor omsorg och försetts med ofta tidstypiska detaljer. Att dessa bevaras är naturligtvis av stor vikt och här kolliderar intressen om bevarande och skydd. Hur ska man då tillgodose grundläggande krav på inbrottsskydd och samtidigt bevara entréns särdrag?

Ett småhus har ofta flera entréer med kanske glasade dörrblad och ett flertal fönster som är möjliga att kliva in eller ut ifrån. Att ordna ett fullgott inbrottsskydd där tjuven hindras från att komma in är därför inte helt realistiskt. Att förbättra befintliga dörrar och fönster med låssystem och tekniska lösningar som försvårar för tjuven är däremot en god idé. Då kan man även ta hänsyn till de högt ställda estetiska och funktionella krav man har.

Att i dessa fall komplettera med ett inbrottslarm är en utmärkt lösning. Larmet hindrar ju inte tjuven från att ta sig in men kan vara tillräckligt avskräckande så att denne väljer en annan adress istället.

Inbrottsskydd på torpet och i sommarstugan

Hur ska man då förhålla sig till inbrottsskydd på landet? Själva sinnebilden av ett lantställe är ju att man just där kan koppla bort stadens känsla av otrygghet och därför bör man tänka sig för mycket noga innan man genomför några särskilda åtgärder över huvud taget. Den ofta spröda charm som de enkla lantliga miljöerna besitter försvinner mycket snabbt. Att komma ut till landet och att vrida runt den smidda nyckeln i det gamla smällelåset är en upplevelse man inte vill gå miste om.

Det allra bästa är därför att respektera den gamla byggnadens egna förutsättningar och betrakta den som en antikvitet. Antikvitetshandlares rekommendationer är ofta att låta nyckeln sitta kvar i en värdefull byrå. På så sätt undviker man skadegörelse vid ett eventuellt inbrott. Att låta låset sitta kvar i ytterdörren på sommarstället är väl kanske att gå lite väl långt men man kan överföra tankegången och ta konsekvenserna av denna. Sommarhus ligger också ofta mycket isolerade och avskilda från allmän trafik. Rensa istället bland ägodelarna så att ni inte riskerar att bli av med något värdefullt om olyckan skulle vara framme.

Claes Reichmann

Byggnadsantikvarie och byggnadsingenjör, verksam på Restaurator AB i Stockholm.

3/2004