För att forma dagens och morgondagens värld, krävs kunskap om hur våra gamla samhällen har vuxit fram. En god planering var förutsättningen för de trädgårdsstäder som byggdes för hundra år sedan i bland annat England och Sverige. John Sjöström berättar om villastädernas förutsättningar då och nu.
Möjligheten att bygga 25 kvadratmeter utan bygglov skulle kunna få stor påverkan på villastaden. Men hur har det egentligen blivit? Enligt Boverket har endast ett fåtal komplementbyggnader för bostadsändamål uppförts sedan lagändringen genomfördes.
På Cape Cod finns en säregen och lätt igenkännbar byggnadsstil med gamla anor. De spånklädda villorna är både vackra att se på och funktionella, då de står emot vindarna från havet. Tina Axelsson och Martha Sherrill arbetar med en bok som beskriver både hus och människor.
Villastaden i Gävle är ett tidigt exempel på villaområde i Sverige. Idag har många förändringar gjorts, framför allt förtätning. Birgitta Lundblad ger exempel på olika tiders villor och berättar om kommande planer och förändringar.
Villastaden norr om Humlegården i Stockholm växte fram under 1870 talet. Trots omfattande förändringar är det fortfarande kvarter av högt kulturhistoriskt värde. Klas Schönning berättar hur det gick till när Sveriges första villastadsdel skapades.
Att sänka driftskostnaderna i en villa från efterkrigstiden behöver inte vara så svårt. John Helmfridsson tipsar om hur du själv kan undersöka ditt hus för att hitta både enkla lösningar och lite mer omfattande åtgärder.
Många trädgårdsägare drömmer om en gammaldags trädgård. Men för att få rätt trädgård till villan, krävs kunskap om hur trädgårdsmodet såg ut då huset byggdes. Åsa Wilke beskriver fyra olika epoker och ger tips till den som äger en äldre trädgård.
Att montera en huv som regnskydd på skorstenen, förbättrar också själv draget och husets inomhusklimat. Måns Hagberg beskriver skorstenens funktion i äldre byggnader och olika typer av skorstenshuvar.
