DETALJ FRÅN HEINRICH NEU-HAUS PANORAMA FRÅN 1875. Neuhaus panorama är en enastående skildring av hur Stockholm såg ut på 1870-talet. Med minutiös noggrannhet återges inte bara hus och kvarter utan även det liv och de verksamheter som ägde rum. Heinrich Neuhaus hade underlag i äldre verk och byggnadsritningar, men lär även ha gått runt i hela staden, längs alla gator och bakgårdar och skissat och gjort anteckningar om i princip vartenda hus. Norr om Humlegården har Neuhaus lagt in de första husen i den blivande villastaden. Inget av dem hade ännu byggts men de avbildade husen stämmer förvånansvärt väl överens med vad som inom några år uppfördes.Villastaden norr om Humlegården i Stockholm växte fram under 1870­ talet. Trots omfattande förändringar är det fortfarande kvarter av högt kulturhistoriskt värde. Klas Schönning berättar hur det gick till när Sveriges första villastadsdel skapades.

Det här är en berättelse om både hus och människor. I kanske mer än nå­gon annan stadsdel förknippas varje byggnad i villastaden vid Humlegården med dess upphovsman. Sålunda fanns den Adel­sköldska villan, Bernska villan, Curmanska villan och så vidare genom alfabetet till den Örnska villan.
Men den person som betydde mer än någon annan för stadsdelens tillkomst var Johan Henrik Palme. Som bankman hade han intro­ducerat nya former av fastighetskrediter i Sverige, efter förebilder i Tyskland. 1872 tog Palme initiativ till grundandet av ett exploate­ringsbolag, AB Stockholms Byggnadsförening, där många av stadens ledande personer från såväl näringsliv som offentlig sektor ingick.

VÄNSTER: Curmanska villan på Floragatan. Curmanska villan från planschverket Moderna svenska villor, av Hugo Hörlin och Ferdinand Boberg, utgiven 1887. BILD: REPRODUKTION: KUNGLIGA BIBLIOTEKET HÖGER: Curmanska villan 2017. En av få villor i området som fortfarande är i ursprungligt skick. FOTO: KLAS SCHÖNNING

Förste ordförande var exempelvis överståt­hållaren Gillis Bildt, som senare var stats­minister under en kort period. Även Palmes
svåger Oscar Ekman från Göteborg, som var en av landets förmögnaste personer, fanns med i bolaget.
AB Stockholms Byggnadsförening byggde kallbadhus, saluhallar, arbetarbostadshus på Kungsholmen, teater på Blasieholmen och förvärvade även ett område med tobaksfält norr om Humlegården. Det låg då i stadens utkant, utan gatubelysning eller ens gator. Bebyggelsen bestod av enstaka ruckel. Palme påstod att han till och med sett varg passera över sin tomt.
Inspirerad av stadsdelar han besökt i Oslo, Köpenhamn och Berlin drev Palme igenom att sex kvarter skulle bebyggas med villor. Tobaksfälten styckades upp och i april 1875, redan innan stadsplanen var fastställd, bör­jade bolaget bjuda ut tomter. Dessa såldes med servitutsbestämmelser, som innebar att köparna förband sig att uppföra en­- eller två­familjshus av villakaraktär, friliggande och med förgårdsmark och staket. Ritningarna skulle godkännas av Byggnadsföreningens ordförande.

Mot slutet av 1880­ talet nådde stadsdelen sin höjdpunkt som villastadsdel.

Namnkunniga arkitekter

Flera av samtidens namnkunniga arkitekter, som Albert Theodor Gellerstedt, Helgo Zetter­wall och Ernst Jacobsson fick uppdrag när villastaden byggdes. I särklass mest aktiva var bröderna Axel och Hjalmar Kumlien. De svarade för tjugo hus och stod även som bygg­herrar till flera av dem. Under många år bodde de själva i stadsdelen och hade sitt gemen­samma kontor i en numera riven dubbelvilla i hörnet av Villagatan och Östermalmsgatan. Påtagligt många av de som flyttade in i Villa­
staden, kom från Stockholms ekonomiska och inte minst kulturellt ledande skikt. Syn­liga och osynliga band höll dem samman. Många var på ett eller annat sätt släkt med varandra, andra satt i samma bank­-, bolags-­ eller teaterstyrelse eller ingick i samma litte­rära sällskap.

Hyreshusen närmar sig

Efter tio år fanns det ett trettiotal villor i kvarteren, och mot slutet av 1880­talet nådde stadsdelen sin höjdpunkt som villastadsdel. Samtidigt förvandlades det gamla Ladugårds­landet i snabb takt till det moderna Öster­malm, med hyreshusbebyggelse som kröp allt närmare villakvarteren. Tomtpriserna sköt i höjden och villaägarna insåg att de satt på förmögenheter – om de kunde kringgå villa­ servituten.
Ärenden drevs, via motstånd från Bygg­nadsföreningen, motstånd från Stadsarkitek­ten, Byggnadsnämnden och Överståthållaren ända upp till Kungl. Majt. – och slutade all­tid med att fastighetsägaren till sist fick som han ville. Man fick även professorn i Arkitek­tur, Magnus Isaeus, att intyga att »villastil kunde vara hvad stil som helst«.

Stockholms Byggnadsförening upplöses

En efter en försvann villorna och ersattes av först villaliknande hyreshus och med tiden allt större renodlade hyreshus. Idag finns det nio villor kvar. Av dessa intar dubbelvillan från 1876 på Villagatan, där Samfundet De Nio huserar, samt den så kallade Curman­ska villan från 1880 på Floragatan en särställ­ning. De är de enda från den första genera­tionens villor som uppvisar ett i stort sett ursprungligt skick, i alla fall exteriört.
AB Stockholms Byggnadsförening upplöstes och i besvikelse över den tilltagande för­vanskningen av villastadsidén sålde Palme sitt hus och flyttade ut till Djursholm. Där ledde han grundandet av Djursholms villa­ stad, med striktare bestämmelser om hur tomterna skulle få bebyggas.
Villastaden vid Humlegården skapades av en visionär, som kanske var före sin tid i Sve­rige, men den fick avgörande betydelse som föregångsexempel. Ett nytt stadsbyggande och en ny bostadsform introducerades som skulle komma att få mängder av efterföljare över hela landet, från trädgårdsstäder och egnahemskvarter till dagens villasamhällen.

Klas Schönning, arkitekt och skribent, har skrivit boken »Villagatan 6« på uppdrag av Axel Johnson AB. arkitekturgalleriet@telia.com

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!