
Att sänka driftskostnaderna i en villa från efterkrigstiden behöver inte vara så svårt. John Helmfridsson tipsar om hur du själv kan undersöka ditt hus för att hitta både enkla lösningar och lite mer omfattande åtgärder.
Energiåtgången i villor från efterkrigstiden kan se ganska olika ut. Exempelvis finns väldigt otäta hus från hela perioden, men också de som är relativt lufttäta. Många har bra fönster, andra har fönster i riktigt dåligt skick. Värmesystem är ofta utbytta och deras funktion kan variera. För att hitta rätt lösning, är det därför viktigt att undersöka och förstå sitt eget hus. Då blir det också lättare att hitta rätt i djungeln av entreprenörer som vill sälja produkter.
Genom små, enkla åtgärder kan man nå en mycket god besparing. Åtgärder som kräver stora investeringar, är ofta både dyrare per sparad energi och mindre varsamma mot byggnaden. Ett exempel är att man genom att ta på sig tofflor och tröja kan sänka sin innetemperatur med åtminstone en grad. Det innebär både bibehållen komfort och en avsevärd besparing.
Värmesystem och elförbrukning
Ett första steg kan vara att sätta sig in i det befintliga värmesystemet, och hur det styrs. Finns det inne- eller utegivare? I regel är en innegivare bättre. Att låta någon trimma värmesystemet är en enkel åtgärd som i regel betalar sig på ett par år.
Andra tips som har med styrningen att göra är att se över termostater, de behöver bytas efter 10–15 år för att fungera optimalt. En bättre cirkulationspump kan spara flera hundra kronor om året.
Åtgärder som kräver stora investeringar, är ofta mindre varsamma mot byggnaden.
Byte av värmesystem är ett av de största besluten vid renovering. En bergvärmepump ökar värdet på huset, men är i sig inte den kostnadseffektivaste lösningen. Istället är ofta luft-vattenvärmepumpar eller pelletspannor effektivare, då de kostar mindre i installation. Luft-luftvärmepumpar innebär inte en så stor besparing, men de är relativt billiga i inköp. Man bör också beakta livslängden för värmepumparna.
Med trådlös teknik kan man koppla en rad apparater till en gå-hemifrån-knapp och på så sätt slå av belysning och apparater, samt minska ventilationsflöden vilket sparar stora mängder värme. Mät elförbrukningen hos dina gamla vitvaror och den dag de är uttjänta, välj nya som är mer energieffektiva.
Värmeläckage och ventilation

Nästa undersökning kan vara en termografering, då man fotograferar värmeläckage och upptäcker luftläckage och problem med köldbryggor. En fattigmans-termografering kan göras med hjälp av din handflata och en köksfläkt. Stäng dina tilluftsdon en kall vintermorgon. Sätt på köksfläkten på max och fukta din handflata. Känn sedan efter längs lister och fönster. Där huset läcker känns det kallt.
Lufttätning är för de flesta äldre hus en varsammare, effektivare och billigare åtgärd än isolering. De allra flesta småhus med själv drag är överventilerade vintertid. Därför är det viktigt att luftäta, så att man kan styra sina flöden genom ventiler eller spalter i fönster. De ska vara mer öppna under sommaren och mer slutna under vintern. Ställbara till luftsdon och fuktstyrda fläktar innebär både energieffektivisering och säkerhet mot fuktskador.
Rådvilla
Under 2011–2013 genomförde Västarvet och Passivhuscentrum tillsammans ett projekt som fokuserade på fem typer av efterkrigstida villor. Syftet var att hitta effektiva men billiga energibesparingar som inte förstör husen. Som mål sattes nybyggnadskrav 90 kWh/m2 och år, för åren 2011–2013. Den kanske viktigaste slutsatsen i projektet var att man bör undersöka sitt hus och göra en långsiktig plan för sina renoveringar.
Vatten
Varmvattenanvändning minskas i regel rejält om man byter till snålspolande kranar med enhandsfattning. Varmvattensystemet kan också, liksom värmesystemet, läcka mycket värme i oisolerade rör. Rör som läcker värme på fel plats kan kosta tusenlappar varje år.
Högt och lågt – från vind till källare

Att tilläggsisolera vinden är i de flesta fall en kostnadseffektiv åtgärd. Men mer isolering i vindsbjälklaget betyder kallare vind. Därför ska man samtidigt se till att bjälklaget är lufttätt så att inte varm fuktig luft inifrån kommer upp på vinden, kyls av och släpper ifrån sig fukt.
Strävan bör vara att ta hand om det hus man har. Undersök ditt hus och dess egenheter.
Fram till 1950-talet var plankstommar vanliga, vilka ofta är dåligt isolerade och därför har stora värmeläckage genom väggarna. Fasadisolering är problematisk eftersom den förändrar husets utseende. Det kan vara ett alternativ om man ändå måste byta fasad.
Källare är ofta större energitjuvar än vad man tror, och exempel på utrymmen där vi tenderar att ha onödigt höga temperaturer. Väggar och golv är ofta helt oisolerade, och därför kan golvvärme i källaren ge väldigt stora värmeläckage. Prova att sänka temperaturen i källaren några grader under januari månad, och se vilken skillnad det blir i kostnad jämfört med året innan. Mattor på golvet eller tofflor man tar på i trappan ner kan ge känslan av en varmare källare. Om man ändå ska dränera, kan man passa på att tilläggsisolera källaren.

Fönster
Det är sällan en bra investering att byta fönster bara för att spara energi. I BK nr 1 2017 visades istället på olika metoder för att effektivisera befintliga fönster. Att sätta in ett extra glas eller byta till lågemissionsruta i innerbågen är ofta effektivt. Värt att notera är också att luftläckage ofta sker runt fönster.
Huset som en individ
Sammanfattningsvis bör strävan vara att ta hand om det hus man har. Undersök ditt hus och dess egenheter. Planera era åtgärder så kan ni säkrare och i lugn och ro genomföra dem, en i sänder eller alla på en gång. Rätt genomförda åtgärder kan låta gamla hus nå nybyggnadskrav för energianvändning eligt boverket.
Sänk driftskostnaderna

- Trimma värmesystemet
- Koppla in en gå-hemifrån-knapp
- Vindtäta vid ventiler och luftspalter
- Använd snålspolande vattenkranar
- Isolera rör
- Isolera vinden
Enkla åtgärder
- Sänk temperaturen med 1 grad och ta på dig tofflor och tröja.
- Draperier och rullgardiner minskar drag och ökar komforten.
Energiboken
Ledande experter på miljö, energifrågor och byggnadsvård skriver om hur energiförluster uppstår, vilka åtgärder som sparar mest energi, att du inte behöver byta fönster för att uppnå goda energivärden, hur du tilläggsisolerar på rätt sätt och vilket uppvärmningssystem som är långsiktigt hållbart utifrån det hus du bor i.
Energiboken går att beställa via Svenska byggnadsvårdsföreningens hemsida www.byggnadsvard.se/produkt/energiboken/.
John Helmfridsson, arkitekt och miljöexpert johnhelmfri@gmail.com
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.