Förtätning av villamattan med ett bageri, mäklarkontor, katthotell, en tatuerarstudio, svinstia och en utomhusscen. ILLUSTRATION: OKIDOKI! ARKITEKTERMöjligheten att bygga 25 kvadratmeter utan bygglov skulle kunna få stor påverkan på villastaden. Men hur har det egentligen blivit? Enligt Boverket har endast ett fåtal komplementbyggnader för bostadsändamål uppförts sedan lagändringen genomfördes.
Sedan 2014 är det möjligt att bygga ett 25 kvadratmeter och fyra meter högt attefallshus utan bygglov. Byggnaden kan fungera som bostad eller komplement byggnad. Den ska placeras i omedelbar närhet till villan eller tvåbostadshuset, och är tillåten att hyra ut.
Normalt krävs inget bygglov, och attefallshus går att uppföra även om det strider mot detaljplan. Bygganmälan krävs alltid inom detaljplanelagt område.
Det går dock att i detaljplanen bestämma att bygglov ändå krävs, för värdefulla miljöer. Likaså behövs bygglov om huset ska uppföras i ett område eller vid en byggnad som är särskilt kulturhistoriskt värdefull.
Attefallshusen handlar inte om bostadsförsörjning utan om frihetslängtan.
Ett fåtal nya bostäder
Villaägarnas Riksförbund spådde 2014 att de nya reglerna skulle ge stora positiva effekter på Sveriges bostadskris, och de förutsåg att många människor skulle välja att bygga för uthyrning.
På Boverkets hemsida kan man läsa att av de bygganmälningar som kom in 2015 var merparten ärenden som handlade om till byggnader och komplementbyggnader såsom förråd och mindre garage. Ca 8 % avsåg komplementbostadshus och inredning av ytterligare bostad. »Lättnader i regelverket verkar således inte leda till några nya bostäder i någon större omfattning« skriver Boverket.
Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra har gjort en egen undersökning, som visar att det år 2016 byggdes endast 186 attefallshus för bostadsändamål i landets tjugo största kommuner. Mer än hälften av kommu nerna redovisade tio eller färre hus.
En lite oväntad effekt av attefallshusen är att de på vissa håll har börjat säljas som bostadsrätter. Tre bostäder är det minsta antalet för att bilda en bostadsrättsförening. Den som äger ett parhus, kan bygga ett attefallshus, bilda en bostadsrättsförening och sedan sälja till marknadspris.
Attefallshusens betydelse
Med anledning av den nya lagen, utkom 2014 boken »25 kvadrat« av Eva Wrede och Mark Isitt. I den ombads 25 arkitekter att göra varsin tolkning av attefallshuset. Ett av arkitektkontoren var OkiDoki! som valde att rita sex förslag som arkitekterna själva kallar för ett »försiktigt upplivningsförsök« av den typiska svenska villamattan. Förslagen är olika typer av komplementhus, med huvudsyftet att öka folklivet i villaförorten.
Rickard Stark är arkitekt och bebyggelse antikvarie på OkiDoki!.
Är Attefallshuset ett hot eller en möjlighet för kulturmiljövården och villastaden?
– Varken hot eller möjlighet. Jag tror inte att attefallshusen kommer att ha någon större betydelse, varken för att råda bot på bostadsbristen eller för att förändra villastaden. Däremot tycker jag att det är en god idé att förtäta den vanliga, monotona villamattan, inte minst med tanke på det ekologiska fotavtrycket.
I beskrivningen av ert projekt står det bland annat att ni vill öka samhällsservicen på lokal nivå.
– Ja, att kunna bo och arbeta på samma plats ger både en tryggare och roligare miljö. Attefallshusen handlar inte om bostadsförsörjning utan om frihetslängtan – att kunna ha ett generationsboende eller att förverkliga drömmar om en egen liten verksamhet.
Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie anna.lokrantz@byggnadsvard.com
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
