Villastaden karakteriseras bland annat av kuperad terräng. Bilden visar utblick från Ahlgrens villa, med terrasserad tomt. FOTO: DIETER STÖPFGESHOFFVillastaden i Gävle är ett tidigt exempel på villaområde i Sverige. Idag har många förändringar gjorts, framför allt förtätning. Birgitta Lundblad ger exempel på olika tiders villor och berättar om kommande planer och förändringar.

Villastaden i Gävle är naturskönt belägen söder om Gavleån, gräns­ande till de vidsträckta parkerna Stadsträdgården och Boulognerskogen. Här anlades från slutet av 1800­talet ett av Sveri­ges första villaområden, med allt från arki­tektritade hus till villor från mönsterböcker och kataloghus. Förutom villor finns här rad­hus och flerfamiljshus, Strömvallens idrotts­arena, tennishall, konserthus och skola. I det tidigare skogsmuseet Silvanum är det inrymt konsthall, konstskola och kontorslokaler. Villastaden omfattar idag 27 kvarter, 230 fastigheter och knappt 1000 invånare.
Villastaden har ett högt kulturhistoriskt värde, är av riksintresse samt omnämnd som en värdefull kulturmiljö i kommunens över­siktsplan. Viktiga karaktärsdrag är stads­planemönstret med det slingrande terräng­ anpassade gatunätet, de stora tomterna samt byggnader och trädgårdar från olika tids­perioder.

Gävle hade vid sekelskiftet 1900 cirka 38 000 invånare och var därmed landets femte stad.

Ett tidigt villaområde

Byn Sörby, på vars ägor Villastaden är upp­förd, har gamla anor och kom 1605 genom en kunglig donation i Gävle stads ägo. Marken nyttjades då för borgarnas odlingar. I de östra kvarteren fanns bebyggelse redan på 1700­ talet, koncentrerad längs Gavleån. Där har också flera verksamheter legat, exempelvis kvarnar, tegelbruk, värdshus och senare vattenverk och elverk.
År 1888 fastställdes den första stadsplanen. Villaområdet exploaterades från öster till väster, och byggandet koncentrerades till vissa perioder. Från 1960 och fram till idag har en­dast enstaka byggnader uppförts, främst på avstyckade tomter samt som ersättning för riven bebyggelse. Kvarteren är idag bebyggda med allt från en till tjugoen byggnader.

Gävle runt 1900

År 1869 inträffade en förödande brand i Gävle som utplånade hela den norra staden.
En snabb återuppbyggnad genomfördes och Gävle utvecklades från en av landets ledande sjöfartsstäder till en stor handels­- och industri­stad, vilket påskyndades av många inflyttade entreprenörer. Privata donationer medver­kade till utveckling av skolverksamhet, idrottsanläggningar och vårdinrättningar.
I slutet av 1800­talet upplevde Gävle sin storhetstid, industrin blomstrade och staden hade fått en ny form. Gävle var då ett viktigt kommersiellt centrum med en stor utskepp­ningshamn. Handelshus och rederier firade framgångar. Utbyggnaden av järnvägsnätet hade stor betydelse inte bara för Gävles ut­veckling, utan också närliggande orters.
I det goda ekonomiska klimatet ökade be­folkningen fyrfaldigt under åren 1850–1900. Gävle hade vid sekelskiftet 1900 cirka 38000 invånare och var därmed landets femte stad. I anslutning till detta utvecklingsskede plan­lades Villastaden. Flera av de nyinflyttade en­ treprenörerna önskade bosätta sig i ett rofyllt område, med vackra omgivningar på bekvämt avstånd till stadskärnan. Dessa kriterier upp­fylldes i den planerade Villastaden.

Byggherrar

Stora vretar (åkermarker) ägdes under 1800­ talet av flera kända gävlesläkter. Några bygg­mästare såg tidigt områdets potential och köpte tomter, ibland större arealer. Också andra framsynta män köpte vretar på Sörby för vidare exploatering.
Byggherrarna hade skiftande bakgrund och olika ekonomiska förutsättningar. Många yrkeskategorier fanns representerade, varav flera framstående företagsledare, som haft stor betydelse för Gävles näringslivsut­veckling, exempelvis Korsnäsdirektören Bernhard Martin, »Läkerolkungen« Adolf Ahlgren, samt Gevaliagrosshandlarna Ernst och Sven Engwall.

Bebyggelsen i Gävle Villastad visar hela 1900­talets stilutveckling.

Arkitekter och byggmästare

Omkring sekelskiftet 1900 hade Gävle få verksamma arkitekter. Då de estetiska kraven på byggnaderna initialt var höga, engagerades några kända stockholmsarkitekter, såsom Sigge Cronstedt, Jacob Gate, Gustaf Lind­gren och Carl Westman, senare också Elis Benckert, Knut Perno (Peterson), Arthur von Schmalensee samt Fritz Ullrich. Även lokala förmågor anlitades i utbyggnaden, varav arkitekterna Nils Nordén och Hugo Rahm utgör ett par exempel, förutom stadsarkitekt­erna Erik Alfred Hedin, Gunnar Wetterling och Sven Henrik Wranér. Totalt har ett sex­tiotal arkitekter medverkat. Siffran innefattar även några ingenjörer och byggmästare. Tre kvinnor har ritat sitt respektive familjens hus: konstnärinnan Ida von Schulzenheim, trädgårdsarkitekten Julie Hamilton och tecknings­läraren Signe Leksell.
Bland de arkitektritade villorna finns många kataloghus, uppförda främst under 1930­ och 40­talen. Byggnadsverksamheten var då intensiv och tvåfamiljshuset blev en allmän företeelse. Bland kataloghusen domi­nerade Vetlandahus, vilket berodde på en aktiv och framgångsrik försäljare.

Ursprunglig bebyggelse och förändringar över tid

Bebyggelsen i Gävle Villastad visar hela 1900­talets stilutveckling. Många hus är väl­bevarade med originalfönster och snickeridetaljer. Andra har tappat sin identitet och förändringar har under senare år genomförts utan någon dokumentation. Det är dock fort­farande möjligt att följa trender i villans ut­formning och trädgårdens planering under drygt ett sekel.
I flera av de framträdande byggnaderna bodde familjer med 5–7 barn och tjänstefolk. Mellanskiktet av byggnader storleksmässigt var från början ofta tvåfamiljshus, liksom de flesta av kataloghusen från 1940­talet. Idag är sex av de största villorna ombyggda till mindre lägenheter, vindsvåningar har inretts och bostadsrätter har bildats. Tvåfamiljs­husen å sin sida, är nu oftast enfamiljshus.

 

 

Villastaden är fortfarande ett attraktivt bostadsområde. Omsättningen på ägare har dock under senare år varit relativt hög, vilket ofta medfört snabba, olikartade förändringar, såsom nya färgsättningar på exteriörer, svarta betongtegeltak, vissa nya garage/garageportar och tomtavskiljningar.

Den mest iögonfallande förändringen är förtätning, vilken står i motsatsförhållande till de ursprungliga intentionerna. Flera fastighe­ter har under årens lopp styckats i två eller tre tomter. En av de första villorna har givit plats till fem parhus och en annan har ersatts av tre parhus och två enfamiljshus.
Idag återstår ett fåtal obebyggda tomter och vidare tomtavstyckningar förefaller inte rimliga. Undantag är Strömvallens idrottsplats. Samt­liga politiska partier förespråkar att området bebyggs med bostäder. En arkitekttävling planeras.
En annan planerad förändring är byggandet av ett trevånings flerbostadshus i anslutning till kulturmiljön Ericssonska stiftelsen. Försla­get är ett så kallat lågprisalternativ, ett koncept från byggföretaget JSB, som inte tar hänsyn till platsens kulturvärden. Vidare planeras ett nytt bostadsområde vid högskolan med ca 400 lägenheter. Inflyttningen kommer bl a att påverka trafiksituationen i Villastaden.

Den mest iögonfallande förändringen är förtätning, vilken står i motsatsförhållande till de ursprungliga intentionerna.

Byggnadsinventering och detaljplanearbete

Samhällsbyggnad Gävle genomförde 2016 en kulturhistorisk inventering av Villasta­den och delar av angränsande Vallbacken. Avsikten är att ta fram detaljplaner, ett arbete som uppskjutits under många år.
I dagsläget är det oklart när detta viktiga arbete kommer att genomföras. Tre villor finns på förslag till byggnadsminnesförklaring. Boken om Gävle Villastad är ytterli­gare ett sätt att bidra till att lyfta områdets kulturhistoriska värde. Boken vill öka kun­skapen om och väcka nyfikenhet kring villaområdets arkitektur och också ge inspi­ration till att undersöka det egna huset.

Villastaden i Gävle – hus, människor och verksamheter

Arbetet med boken om Villastaden i Gävle pågick under flera år. Den behandlar områdets historia, beskrivningar av ett sjuttiotal byggnader och några trädgårdar samt exempel på arkitekter, byggmästare och intressanta personer. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Birgitta Lundblad, Monika Juhlin Boström, Ann Nilsén, Carl Magnus Gagge, Ann-Marie Björk och Lennart Nordström. Fotograf har varit Dieter Stöpfgeshoff och grafisk formgivare Dietmar Kämmerling. Boken kom ut 2015, andra upplagan 2016.

Birgitta Lundblad, hembygdsforskare utkiken10@gmail.com