Andelsfrysen – nu fungerar den igen
En oansenlig byggnad, ett enkelt, grått andelsfryshus i Skåne Tranås, har fått nytt liv.
En oansenlig byggnad, ett enkelt, grått andelsfryshus i Skåne Tranås, har fått nytt liv.
Gusums bruk, anno 1653, står och förfaller. Likaså Jordberga sockerbruk. Vinden ilar genom Hästhagens bostadsområde i Söderfors och rummen på Stora hotellet i Falköping ekar tomma. Dessa ruiner finns nu förevigade i Jan Jörnmarks uppmärksammade bok Övergivna platser.
Ska du bygga om köket! Vad spännande! Vilken stil ska du ha? Det finns ju så många fina inredningar att välja på nuförtiden. De där nya afrikanska bänkstenskivorna är ju sååå snygga, för att inte tala om de där blanka, svarta köksluckorna!
– Jaså, du ska bara renovera köket. Varför ska du inte byta ut det?
Gästriklands hembygdsföreningar får underhålls- och åtgärdsprogram.
Restaurang Koppargrillen är ett välkänt begrepp i Vänersborg. Här finns ännu en till stora delar bevarad inredning och atmosfär från 1960-talets andra hälft. Svensk husmanskost finns förstås på matsedeln.
År 1946 låg en korkmatta på golvet i två tredjedelar av alla svenska bostadsrum. Idag är nog de flesta utrivna och bortkastade. Kanske är det några som ångrar sig? Sara Höglund berättar här korkmattans historia, hjälper oss att datera den och ger råd om städ-metoder och underhåll.
Säkert har du någon gång stött på en gammal korkmatta. Kanske har du undrat hur gammal den är? Ofta går det bra att på ett ungefär uppskatta en mattas ålder och tillsammans med andra uppgifter om huset, som årtal för tidigare renoveringar, går det förstås lättare.
Vid mitten av 1900-talet var korkmattor den vanligaste golvtypen i våra hem både på landsbygden och i städerna. Enligt en undersökning som Husmödrarnas samarbetskommitté genomförde 1946 låg korkmattor i 67 procent av de svenska bostadsrummen. Övriga golvtyper var till exempel brädgolv, parkett, masonitskivor, pappersmattor, hårda plattgolv, massagolv och i enstaka fall cementgolv.
Speglarna i Karl XI:s galleri på Stockholms slott har sett många, många besökare passera under årens lopp. Ivriga turister under sommarmånaderna, nervösa Nobelpristagare mot årets slut och där emellan superande middagsgäster. Den gamla ekparketten från 1727 har tåligt fått stå ut med klackar, spill och repor. Men nu blir den restaurerad.
För sexton år sedan stod fastigheten öde. Idag rymmer den både en skulpturfabrik och en funktionell bostad för en stor familj. Stina Lindholm har genomfört förvandlingen – på byggnadernas egna villkor.