Ska du bygga om köket! Vad spännande! Vilken stil ska du ha? Det finns ju så många fina inredningar att välja på nuförtiden. De där nya afrikanska bänkstenskivorna är ju sååå snygga, för att inte tala om de där blanka, svarta köksluckorna!
– Jaså, du ska bara renovera köket. Varför ska du inte byta ut det?
Känner du igen dig? Är man byggnadsvårdare får man ofta förklara sig och försvara sig. Senast det hände var då jag förra året bibehöll och renoverade ett 1920-talskök med snuskiga hyllplan, för få förvaringsskåp och en alldeles för låg diskbänk (som för övrigt passade mina 160 centimeter alldeles utmärkt).
Att lägga tid och pengar på att återställa en byggnadsdetalj som tidigare tagits bort kan för en del vara nog så provocerande – att medvetet låta bli att riva ut ett omodernt och (enligt dagens normer) ofunktionellt kök, badrum eller annan rumsinredning är än värre och betraktas ofta nästan som ansvarslöst. Det kan inte vara försvarbart att skjuta över en så arbetsintensiv och kostsam insats på nästa generation eller fastighetsägare? Borde inte alla dra sitt strå till stacken för att höja boendestandarden i det här landet? Alla ska ha rätt till diskmaskin, handdukstork, stengolv i entrén och erforderlig mängd lämpliga fasta förvaringsskåp!
Som funkisentusiast och beundrare av 1930-talspolitikernas och bostadsforskarnas hängivna kamp för det jämlika och goda livet ställer jag mig själv ibland inför rannsakningsskranket. Borde jag inte bejaka de enastående möjligheter vi har idag till ett ännu godare liv, ett som bland annat innebär att vi alla kan hålla lyxrestaurangköksstandard i det egna hemmet?
Varför envisas jag med att renskrapa gamla sunkiga snickerier som målats om många gånger istället för att köpa nya i närmaste byggvaruhandel? Varför reparerar jag gamla lås och beslag och söker andra alternativ än de konventionella för att lösa behoven av förvaring, arbetsbelysning och flera arbetsytor?
Varför tänker jag: äsch, en eller annan svårborttagen fläck på det såpskurade golvet eller på den emulsionsfärgsmålade väggen, vad gör det? Har jag kommit helt snett?
Men sedan tänker jag på alla avtryck, önskade och oönskade, från tidigare generationer och boende som jag bevarar och för vidare till andra att förhålla sig till. Jag tänker också på den atmosfär och karaktär som jag själv får uppleva och njuta av. Och då inser jag att jag ändå är rätt nöjd med mitt förhållningssätt. Mitt vägval får stå fast och jag kommer att köra på samma linje även nästa gång det är dags att renovera insidan av mitt hem. Alltid retar det någon – och vill jag äta mat lagad i ett hypermodernt kök utrustat med de yppersta hjälpmedlen kan jag ju alltid gå på restaurang!
Vicki Wenander
Vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen
3/2007
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
