Att välja trä
Inte många ställer längre krav på trä, eller kan skilja på olika kvaliteter. Mycket kunskap är bortglömd. Låt oss därför lyssna på några goda råd om vad vi byggnadsvårdare bör söka efter i trävaruhandeln.
Inlägg av Byggnadsvårdsföreningen
Läs mer
Att återskapa en radby i nordisk timmertradition
Hantverkare och akademiker från flera länder har hållit en »workshop« om byggnadstraditioner och restaureringsmetoder i Litauen. Från Sverige deltog bland andra Kristina Linscott, som här bearättar om mötet med det annorlunda som ställer det egna i relief!
Bauhaus restaureras och blir som nytt
De målade ytorna är en mycket viktig del av den arkitektoniska formen. Vill man återställa byggnadens utseende från 1920-talet räcker det därför inte att skrapa fram och exponera slitna och skadade originalfärgytor. Färgen måste få samma kulör, intensitet och yta som den hade då. Hur ytorna behandlas för att uppnå 1926 års måleri beror dock på deras nuvarande skick och vilken betydelse de har för upplevelsen respektive autenticiteten. Man använder sig därför av alla tillgängliga metoder.
Bergslagsskimmer
Idén att bygga hus av slagg hämtades utomlands men utvecklades i två metoder i Bergslagen under 1700-talet. Tekniken skulle spara virke, som i stället användes till metallframställningen.
Betong – Därför skadas den – Så kan den repareras
För tio år sedan ansåg kulturmiljövårdare att betong över huvud taget inte gick att reparera. Idag har vi en mer nyanserad bild – kunskapen om betongreparation har ökat betydligt. Men kunnandet är dåligt spritt inom branschen, skriver Christer Molin.
Betong – som i Bredäng
Byggandet av Bredäng på 60-talet blev starten i Stockholm för seriebyggande med nya metoder för betonggjutning. Få förändringar har skett sedan området stod klart men större underhållsåtgärder börjar nu bli aktuella. Puts och betong har klarat sig bra, men alla accepterar inte den patina de fått. Måla eller inte måla är frågan?
Biografen Fontänen i Vällingby
Uppgiften att restaurera en 1950-tals byggnad ter sig kanske enklare än en restaurering av t ex en timmerbyggnad från 1800-talet. De moderna byggnaderna känns ju mer tillgängliga och tillhör vår vardag i högre grad än äldre träbebyggelse. Men 1950-talets byggnadsmetoder och material är idag helt inaktuella och kunskapen finns i bästa fall bevarad hos ett fåtal personer. Att restaurera en modern byggnad kräver därför minst lika mycket kunskap och insikt som någonsin en 1700-talsherrgård. Artikeln belyser denna problematik med hjälp av exempel från restaureringen av biografen Fontänens fasader.
Björn Wadén tvingas uppfinna hjulet på nytt
Kulturbeslag, vad är det ? Har ni också undrat över det lustiga ordet som vi regelbundet möter i annonser i vår tidskrift: Eskilstuna Kulturbeslag tillverkar »dörr- och fönsterbeslag efter gamla förebilder« brukar det stå. Mannen bakom annonsen är Björn Wadén, ingenjör.
Bostadsrätt och byggnadsminne
I stockholmsförorten Gröndal finns en grupp märkliga flerbostadshus. Det är de så kallade stjärn- och terrasshusen från omkring 1950, ”blåmärkta” enligt Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att de jämställs med byggnadsminnen. Urban Alvring, som själv bor i ett av terrasshusen, har idéer om hur en nybliven bostadsrättsförening kan gå tillväga vid förvaltandet av husen i framtiden.
Bostäder för arbetskraft i Södertälje
Bostadsutvecklingen i Södertälje under efterkrigstiden är tätt kopplad till de stora företagen. Scanias behov av arbetskraft under rekordåren var enormt. Hela bostadsområden byggdes med tanke på de nyrekryterade arbetarna. Idag är kanske den stora frågan för Södertälje snarare hur man ska få de välavlönade forskarna på Astra och Scania att bosätta sig i kommunen. Projekt Nästa hållplats Södertälje har studerat förändringen och sett nya kulturmiljöer växa fram.