Betong – som i Bredäng

Byggandet av Bredäng på 60-talet blev starten i Stockholm för seriebyggande med nya metoder för betonggjutning. Få förändringar har skett sedan området stod klart men större underhållsåtgärder börjar nu bli aktuella. Puts och betong har klarat sig bra, men alla accepterar inte den patina de fått. Måla eller inte måla är frågan?

Bredäng är Stockholms första stadsdel i ytterstaden som präglas av storskalighet. Hela stadsdelen kan sägas vara en enhetlig arkitektonisk skapelse där gator och gräsytor, husens placering, form och volym styrdes av general- och stadsplanerna. Få förändringar har skett sedan området stod klart men större underhållsåtgärder börjar nu bli aktuella.

Stadsplanerna styrde inte bara placeringen av bostadshusen utan också till stor del hur de skulle utformas. Hyreshusen skulle vara åtta till nio våningars skivhus och två till tre våningars lamellhus. Samtliga planerades att få snarlika fasader och tak och lika stora yttermått så att stadsdelen skulle få en enhetlig och sammanhållen karaktär trots variationerna i landskapet.

Mellan 1963 och 1965 byggdes 3 900 lägenheter och mellan 1965 och 1967 byggdes cirka 300 rad- och kedjehus. Tunnelbanan