Jävre turiststation På rätt sida vägen?
Jävre turiststation, från rivningshot till 60-talsdröm.
Jävre turiststation, från rivningshot till 60-talsdröm.
De kalkavfärgade fasaderna är idag en minoritet i våra stadsmiljöer. Kalkfärgen används nästan uteslutande på byggnadsminnen och annan värdefull bebyggelse. Men fram till mitten av 1900-talet var kalkfärgen det vanligaste på putsfasader, från de enklaste gathusen till de ståtligaste stadspalatsen. Med erfarenhet från ett nyligen avslutat projekt spår Johanna Hadmyr en renässans för kalkfärgen även i den vardagligare bebyggelsen.
I slutet av 1990-talet planerades en ombyggnad av E6 och ett kvarter i stadsdelen Gårda i Göteborg hotades av rivning. Marie Hjalmarsson Engelke bodde själv i fastigheten och berättar här historien om en lyckad räddningsaktion.
I Byggnadskultur nr 3/2008 skrev Karina Ekstrand om hur engagerade personer stoppade rivningen av kvarteret Oktanten i Göteborg. Men vad hände sedan? Hur såg vägen till återbruk ut? Antikvarie Martin Lindholm berättar här att den var både lång och svår.
Återbruk kan vara roligt också! En uppskattad variant är att ta en byggnad som uppförts för en specifik funktion och ge den ett helt nytt innehåll. Det går att återanvända kvarnar, vattentorn, gasklockor och elverk eller som i det här fallet ett magasin. Per Arne Ivarsson berättar här hur Mem fick sitt nya vandrarhem.
Vad driver oss att söka skönhet? Och var hittar vi den? För konsthistorikern Lars Sjöberg blev det i 1700-talet.
Med bilismen kom vanligt folk ut på vägarna i en omfattning och med en reslängd som aldrig förr. De befintliga faciliteterna räckte inte till. Det behövdes nya och pigga entreprenörer som tog sig an uppgiften. En del av detta har redan hunnit rivas men några byggnader står kvar längs vägarna. Här berättar Thomas Carlquist historien om Brännebrona Gästis och ger oss samtidigt några utblickar på vägen.
Återanvändning av gamla industriområden för nya verksamheter är trenden som kom för att stanna, åtminstone i områden som är intressanta att exploatera, för det är fastighetsägare och byggbolag som driver på. Stockholms länsmuseum och länsstyrelsen har studerat omvandlingen av fyra industriområden i Nacka och sett att bevarandefrågan utvecklats, men det är långt ifrån allt som får vara kvar. Cecilia Pantzar diskuterar här vad som händer när larmet tystnar.