Din kommun vill riva stadens rådhus. Den gamla missionskyrkan. Den gedigna 50-talsskolan. Kruthuset från 1800-talet. Kulturarvsvärden är inget hinder. Ofta är det som kommer i stället lika illa som rivningen av den äldre byggnaden. Vad har du som medborgare att sätta emot? Klaga och överklaga – glöm det.

Under den årliga konferensen Färgforum, som i år samlade knappt 100 experter inom traditionellt måleri, författades och undertecknades ett öppet brev till Svenska Måleriförbundet och Måleriföretagen i Sverige. I brevet uppmanas organisationernas respektive ordföranden att inte dra tillbaka sina anslag till Måleriyrkets museum, vars unika samlingar utan dem riskerar att skingras och raseras.

Ang. frågan om Länsstyrelsens i Västerbottens län beslut att inte byggnadsminnesförklara Länslasarettet i Umeå.

Malin Lernfelt, journalist och styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen, skriver krönikan ‘Hus utan avslutning’ i Byggnadskultur 1.18. Om den imaginära motsättning mellan skönhet, funktion och ekonomi som under allt för många år motiverat byggandet av platta tak.

Hur beslutet att i praktiken riva halva byn Suderbys är förenligt med den rådande tidsandan att värna äldre kulturmiljöer, skapa ett mer hållbart samhälle och en levande landsbygd har vi inte fått svar på, skriver Nils-Erik Norrby, Eva Hele Eriksson och Lars Lundström.

Svenska byggnadsvårdsföreningen har vid ett par tillfällen lyft frågan om ROT-avdrag för fönsterrenovering. Vi menar att det i likhet med övriga underhållsarbeten som målning och snickeri borde vara ROT-berättigat att låta renovera fönster av en professionell fönsterhantverkare. Men definitionen av ROT-arbete är att arbetet måste utföras »i eller i nära anslutning till din bostad«.

Det var en gång en liten biståndsorganisation i ett litet land. Den hade startats 1995 av människor som kände sorg, ilska och vanmakt över vad som då hände i det tidigare Jugoslavien. I det kriget, liksom i alla krig, led människorna fruktansvärt, men det fanns många organisationer som tog sig an dem. Däremot var det sämre med hjälp till ett annat av krigets offer, kulturarvet. Kulturarvet var initiativtagarnas specialitet och det som deras hjälp skulle rikta in sig på. Så såg stiftelsen Kulturarv utan gränser (KuG) dagens ljus.