Trädgård
Drunknar i fallfrukt
Har en liten gård från 1700-talet i Sörmland. Tomten är på 3000 kvm. Har 40 fruktträd, äpplen, päron, körsbär och plommon. De står i rader framför huset och en rad på baksidan. Träden ska vara upp mot 100 år, om det nu är möjligt. Har ett ringa fruktintresse. Var kan jag få hjälp med planering att ta bort vissa träd, antar att det kan finnas ett värde i själva trädgården då den är gammal.
Trädgårdslitteratur äldre gårdar
Vi renoverar ett gammalt säteri 20×10 m från 1600-talet på östgötaslätten som utökats med en övervåning och reveterats ngn gång på 1800-talet. Två röda liggtimmerflyglar, en beboelig och ett med magasin/bodar. En äldre ladugård och en 1900-tals stor dito. Se bifogade bild. Vad gäller hus är vi pålästa, men trädgård…
En skollärares livsverk
Folkskolläraren Carl Edvard Goës skapade en unik skolträdgård i inre Lappland.
Att bli kolonist – att få del av ett kulturarv så gott som något
Jag är en nybliven kolonist, men det känns som om den lilla plätten med sitt lilla hus varit förutbestämd för mig sedan länge.
Att på nytt anlägga en »sekelskiftesträdgård«
Vid Mundekulla gård i Småland anläggs under sommaren en bondträdgård med rötter i gamla traditioner från sekelskiftet. Här tas spår av den tidigare trädgården tillvara och kompletteras med det man känner till om bondträdgårdar från denna tid. I Mundekulla anordnas i sommar en trädgårds- och byggnadsmässa den 22-23 juli.
Byggnadsvårdsläger – Vi utforskade en slottspark
Svenska föreningen för byggnadsvård anordnar varje år ett antal läger på olika platser i landet. Under ett par sommarveckor får man under sakkunnig ledning deltaga i restaureringen av något äldre hus. Deltagarna, som brukar ha mycket skiftande ålder och bakgrund, får förutom nöjet en god portion utbildning i praktisk byggnadsvård. Här skriver ledaren Inger Ernstsson om lägret på Nääs i Västra Götaland i juli förra sommaren. Det arrangerades i samarbete med August Abrahamsons Stiftelse och var helt inriktat på trädgården och parken.
Egnahemsträdgården – den planerade folkhemsdrömmen
Den första svenska trädgårdsstaden, Enskede villastad, kom till i början av seklet. På 20-talet började de så kallade egnahemsområdena att uppföras. Trädgårdarna till de egenbyggda prefabricerade husen var strängt planerade och standardiserade. Här berättar Mari Wahlström om dem.
Grusgångar i trädgården
Trädgårdsgångens roll i trädgården är inte bara att göra det möjligt för oss att komma fram på ett enkelt sätt. Trädgårdsgången skapar trädgårdens struktur och bildar dess stomme. När vi betraktar en plan över en äldre trädgård (t.ex. en barockträdgård) är det ofta bara trädgårdsgångarna vi ser – gångvägarnas dragning ger oss en god uppfattning om hur anläggningen är disponerad och hur den skall upplevas.
I Landskrona är koloniträdgårdar kultur
Frihet att bygga efter eget huvud och dekorera lite extra är väl något man förknippar med koloniområden. Att det inte alltid är eller var så framgår av de råd som gavs ut av de styrande i Landskrona redan 1920. Här berättar Örjan Ekström om arkitektens och trädgårdsmästarens syn på kolonistugornas estetik då och reflekterar över tradition och förnyelse, regler och frihet. I själva verket har de flesta koloniträdgårdsföreningar bestämmelser för hur den yttre miljön ska skötas.