Svenska föreningen för byggnadsvård anordnar varje år ett antal läger på olika platser i landet. Under ett par sommarveckor får man under sakkunnig ledning deltaga i restaureringen av något äldre hus. Deltagarna, som brukar ha mycket skiftande ålder och bakgrund, får förutom nöjet en god portion utbildning i praktisk byggnadsvård. Här skriver ledaren Inger Ernstsson om lägret på Nääs i Västra Götaland i juli förra sommaren. Det arrangerades i samarbete med August Abrahamsons Stiftelse och var helt inriktat på trädgården och parken.

Under två veckor i strålande sommarväder undersökte, jobbade, diskuterade 20 personer inklusive handledare slottsparken på Nääs. Och hade väldigt trevligt.
Nääs slotts historia sträcker sig bakåt i tiden till 1500-talets slut, men om parken och trädgårdarna är ingenting känt förrän från senare delen av 1600-talet, då både trädgård, humlegård och kryddgård finns omnämnda i ett arrendekontrakt. Den senaste omdaningen genomfördes vid slutet av 1800-talet, under grosshandlare August Abrahamsons tid som ägare. Den kände arkitekten Knut Forsberg fick uppdraget att rita förslag till en ny park. I den befintliga parken, med slingrande gångar, vegetationsdungar, öppna ytor och utsikter, komponerade han in moderna element i ny ”tysk” stil med mittaxel och siktlinjer samt en formell och symmetrisk anläggning. Efter August Abrahamsons död 1898 har parken lämnats att växa igen och delar av anläggningen har upplåtits till djurbete.

Hur skulle jobbet läggas upp?

Lägret utgjorde inledningen på ett restaureringsarbete som på lång sikt kan återge parken något av dess forna glans.
Deltagarna delades in i fyra grupper som arbetade två dagar inom varje område. Varje arbetsgrupp dokumenterade sitt arbete och materialet ligger till grund för en rapport. Arbetet i parken varvades med föreläsningar, utflykter och studiebesök.
Följande objekt lämpliga för undersökning och rekonstruktion hade valts ut i förväg :

– Utstakning av siktlinjer och röjning
– Arkeologisk undersökning av en oval anläggning med rabatter och gångar som man funnit på Forsbergs ritning
– Undersökning av delar av gångsystemet
– Restaurering/rekonstruktion av »Grottan«, byggd i en spricka i berget som användes som utsiktspunkt.

Bland det viktigaste i inledningsskedet var att bestämma mittaxelns exakta position och de tre andra siktlinjernas läge samt att utföra vissa röjningar där. Med hjälp av mätningarna kunde snabbt konstateras att förhöjningen i Ovalens mitt låg exakt i parkens mittaxel och stämde helt med planen.

Spåren berättar

Därefter inleddes undersökningen med en orientering av ytan med hjälp av planer och gamla fotografier. Det visade sig att det var ganska svårt att identifiera de få spår i form av svaga nivåskillnader med de anläggningar som fanns på planen. För att se om det fanns några rester av de rabatter och gångar som Forsbergs ritat på sin plan, stakades två längre schakt ut för att undersökas. Avsikten var att ta bort grästorven och gräva sig ner försiktigt med liten spade.
Det visade sig så snart torven var borta att det gick bra att avläsa rabatternas läge liksom de inre gångarnas uppbyggnad och ytmaterial. Bland annat syntes tydligt vissa prydnadsgångars ytmaterial av tegelkross och att det på några ställen också använts krossad kvarts i dekorativt syfte.
Promenadgångarna inom ovalen var också mycket tydliga. De låg ca 10 cm under den nuvarande ytan och visade sig vara uppbyggda av ett välpackat, ca 10 cm tjockt skärvstenslager på vilket ett ljusare gruslager låg.
Vi tror oss nu veta att parken, som man idag ser den, i huvudsak består av två anläggningar, en romantisk landskapspark i engelsk stil från tidigt 1800-tal, och den park som Abrahamson anlade efter Forsbergs förslag.
I de områden där undersökningar gjorts, har det konstaterats att Forsbergs plan till största delen har följts med stor noggrannhet.

Nytt läger

Lägret har gett många nya och värdefulla kunskaper och en större insikt om parken som helhet. Deltagarna, som samtliga hade stora förkunskaper och stor erfarenhet, bidrog i högsta grad till detta. Det var ett kompetent arbetslag som med många olika hypoteser och ständiga diskussioner utvecklade en större förståelse för parken under de två lägerveckorna.
För att få en klar uppfattning om hur parken såg ut på Abrahamsons tid måste ytterligare undersökningar göras. Föreningen planerar nu tillsammans med August Abrahamsons Stiftelse på Nääs ett nytt läger till sommaren 2002 med fortsatta undersökningar och rekonstruktionsarbeten i parkens olika delar.

Inger Ernstsson

lägerledare, suppleant i styrelsen för Svenska föreningen för byggnadsvård.

1/2000

Byggnadsvårdsföreningen

Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.