I Landskrona är koloniträdgårdar kultur

Frihet att bygga efter eget huvud och dekorera lite extra är väl något man förknippar med koloniområden. Att det inte alltid är eller var så framgår av de råd som gavs ut av de styrande i Landskrona redan 1920. Här berättar Örjan Ekström om arkitektens och trädgårdsmästarens syn på kolonistugornas estetik då och reflekterar över tradition och förnyelse, regler och frihet. I själva verket har de flesta koloniträdgårdsföreningar bestämmelser för hur den yttre miljön ska skötas.

På 1920-talet hade Landskrona omkring 1 700 kolonilotter. Det stora intresset gjorde att odlandet också var en angelägenhet för stadens styrande. Man gav till exempel ut ett litet häfte (Landskrona koloniträdgårdar, 1920) där stadsträdgårdsmästaren Åke Grahnberg och stadsarkitekten Frans Ekelund gav råd och anvisningar både beträffande odlandet och stugbyggandet. Ur förordet:

»Med denna lilla bok vill Landskrona Stads Drätselkammare dels samla några historiska uppgifter om koloniträdgårdsrörelsens gångna år här i staden dels genom praktiska råd och vägledningar bidraga till rörelsens fortsatta utveckling.«