I Uleåborgs trästadsområde ville man testa om det var möjligt att med modern arkitektur och nutida byggnadsteknik förverkliga ett bostadsområde som innehåller de gamla, finska trästädernas bästa egenskaper.

Timmerhus i Afrika? Det är kanske inte så otroligt som det låter. I Sydafrika finns sedan ett antal år en fabriksmässig timmerhustillverkning, och i de ekonomiskt välutvecklade delarna av landet finns en växande marknad för just timmerhus.

Vem är egentligen timmermannen och har hans hantverk timring någon plats inom den svenska byggmarknaden idag? Antikvarie Ingela Broström skisserar här läget för timringskunskapen genom tillbakablickar och framåtseende. Artikeln inleder detta temanummer om trä.

Vad hade timmermannen i sin verktygslåda förr – och vad har han nu? Anna Blomberg har jämfört innehållet i Daniel Åkermans verktygslåda med den uppsättning som en äldre kollega hade för drygt 70 år sedan. Det mesta är sig likt, men verktygslådan har utökats. Var tid behöver sitt verktyg.

I augusti förra året samlades deltagare från sex länder i Rumänien för den första workshopen under rubriken Wooden Cultures of Europe, ett projekt som drivs av Timmerdraget i Östersund. Rumänien hade som ämne för sin workshop valt -restaureringen av två kyrkobyggnader i de närbelägna byarna Baica och Racâs. Workshopen är den första i en serie av sex och deltagarna kommer från Finland, Litauen, Polen, Rumänien, Sverige och Turkiet. Huvudsyftet är erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan hantverkare. Varje land får sända två timmermän och en arkitekt.

När man reparerar fasaden på ett gammalt trähus, eller vill bygga nytt med traditionell prägel, ställs man inför ett viktigt val. Skall virket vara sågat eller hyvlat?

Att lära sig snickeriernas profiler är som att läsa grammatik. De är uppbyggda efter antika förebilder och deras formvärld hittar vi i stenarkitekturen – i arkitraven och kolonnbasen. Vi ska här inte fördjupa oss i denna grammatik. Stellan Ridderstrand ger oss i stället en exposé över svensk snickerikultur under två perioder. 1750-1800 och 1850-1890. Artikeln utgör valda delar av hans betygsuppsats i konsthistoria som behandlar just dessa perioder.