Husets snickerier – vad kan de säga oss.

Att lära sig snickeriernas profiler är som att läsa grammatik. De är uppbyggda efter antika förebilder och deras formvärld hittar vi i stenarkitekturen – i arkitraven och kolonnbasen. Vi ska här inte fördjupa oss i denna grammatik. Stellan Ridderstrand ger oss i stället en exposé över svensk snickerikultur under två perioder. 1750-1800 och 1850-1890. Artikeln utgör valda delar av hans betygsuppsats i konsthistoria som behandlar just dessa perioder.

Det är inte många av våra gamla byggnader som kan uppvisa en oförändrad yttre form. Vill vi veta mera om husets historia bör vi knacka på och be att fä stiga in. Har vi då tur har kanske olika epoker avsatt sina specifika spår i husets fasta inredning.

Låt oss ta ett exempel: Vi står inför en mindre herrgårdsbyggnad. Utifrån kan vi tydligt se att bottenvåningen har mindre fönster än en trappa upp. Är huset en gammal envåningsbyggnad som blivit påbyggd under en senare tid då större fönster blivit modernt, eller är båda tillkomna samtidigt och de större fönstren markerar första våningens status som huvudvåning? Frågan kan kanske besvaras vid studium