Keramik på fasader
Klinkerplattor är ett underhållsfritt och frostbeständigt material som passar till husfasader även i vårt klimat. Keramiska fasadmaterial har använts sedan antiken men är lika aktuella idag.
Klinkerplattor är ett underhållsfritt och frostbeständigt material som passar till husfasader även i vårt klimat. Keramiska fasadmaterial har använts sedan antiken men är lika aktuella idag.
Lera är finfördelat mineral med en kornstorlek mindre än 0,002 mm, som i fuktigt tillstånd utgör en plastisk massa som lätt kan formas och som vid torkning blir hållfast och relativt beständig. Leran kan också brännas till mycket hållfast och beständigt tegel.
Att klä väggarna i timmerhus invändigt med lera är ett beprövat sätt att förbättra inomhusklimatet. Leran minskar draget och bidrar till bättre fuktbalans. Leran är även ljuddämpande och brandhämmande. Metoden fungerar lika bra idag.
Efter ett experiment godkände räddningstjänsten i Eksjö lerputsade väggar i renovering av Kvarnarps gård. Hur det gick till berättar Vicki Wenander.
Hur restaureras de känsliga antika mosaikerna, som finns så många av i Italien? För att få svar på den frågan for bebyggelseantikvarie Anna Birath till den gamla romerska hamnstaden Ostia. Där deltog hon i ett projekt för att återställa mosaiker i det så kallade Körkarlarnas bad. Här var det tandläkarbestick och skalpeller som gällde som verktyg.
När våra förfäder jägarna blev bofasta samlare krävdes inte järn för byggnaderna, men då järnet började användas för vapen och livets uppehållande fanns järnets uttolkare smeden förstås redan där. Smeden har i alla tider varit lite före sin tid, ett slags bygdens uppfinnarjocke. Han antingen fann på själv eller snappade upp sådant som behövdes. Ganska snart, kan man gissa, byttes lädergångjärnen hos de forntida stormännen ut mot smidda järngångjärn. Gärna vackert utsirade.
Samuel A Berg berättar här om konstruktionsbetongens fantastiska utveckling – från otympliga grundkonstruktioner via det monolitiska byggnadsverket till smäckert svävande broar och torn. Kunskapen kom söderifrån via Danmark med tyngdpunkten i Österrike, Tyskland och Frankrike. Exemplen är i de flesta fall hämtade från hans kommande avhandling, History of reinforced concrete.
Att klä trä i puts är en väl utprovad teknik, använd under mer än 200 år. Rätt utförd kan den ge huset en varaktig och vacker fasad.
Axel R. Unnerbäck vet mer om hur man kan få de båda oförenliga materialen trä och puts att trivas tillsammans.
Smedbostäderna vid Stora gatan i Lövsta bruk reveterades 1754-61. De är ett av de tidigaste kända exemplen på en bredare användning av tekniken. Husen, som var byggda i opanelat liggtimmer på 1720-talet, spritputsades och avfärgades med gulocker, hörnlister och fönsteromfattningar slätputsades och vitkalkades, nästan som på ett stenhus. Reveteringen gav dessutom en effektiv isolering mot drag och kyla, varför tekniken förenar trähusets goda värmeegenskaper med stenhusets vindtäthet. Revetering gav status, boendekomfort. och brandskydd.