Restaurering av modernismens material – Biografen Fontänen i VällingbyTA BORT
Text och foto Claes Reichmann” Restaurering av modernismens material – Biografen Fontänen i VällingbyTA BORT Claes Reichmann TA BORT Ur…
Läs merMaterial
Revetering – En nöjsam nyttighet
Smedbostäderna vid Stora gatan i Lövsta bruk reveterades 1754-61. De är ett av de tidigaste kända exemplen på en bredare användning av tekniken. Husen, som var byggda i opanelat liggtimmer på 1720-talet, spritputsades och avfärgades med gulocker, hörnlister och fönsteromfattningar slätputsades och vitkalkades, nästan som på ett stenhus. Reveteringen gav dessutom en effektiv isolering mot drag och kyla, varför tekniken förenar trähusets goda värmeegenskaper med stenhusets vindtäthet. Revetering gav status, boendekomfort. och brandskydd.
Spår i sten – berättar om vårt äldsta kulturarv
Sten är det mest beständiga byggnadsmaterial människan använt genom historien. Men även om traditionen att bygga i sten varit obruten har vi tappat kunskap på vägen. Det gäller exempelvis ytbehandling och bemålning av sten, men också själva stenhantverkets historia. Tord Andersson ger här en exposé över vårt byggande i sten.
Sten och såpa hör ihop
En stenyta tål att slitas på. Den är lättstädad eftersom sten är ett hårt material. Men det är ändå poröst och sugande och kan fläckas av fett och skadas av syror och salter.
Underhållsfritt – en omöjlig dröm
Är möjligen begreppet ”underhållsfritt” lika lockande och säljande i dag som på det framstegsoptimistiska 50-talet? En snabbkoll bland 92 000 träffar på Google tyder i alla fall på det. En stor del av träffarna handlar om byggnadsmaterial… Men drömmen om det underhållsfria är lika omöjlig som evighetsmaskinen, skriver Ulf Palmenfelt.
Våga stå upp för blymönjan!
Många av oss drömmer om det giftfria samhället. Ett steg på vägen är propositionen Kemikaliepolitik för giftfri miljö som överlämnades till riksdagen den första februari. Ett av de mål regeringen sätter upp är att nyproducerade varor skall vara fria från bly senast år 2010. Dessvärre har bly åtminstone ett par viktiga användningsområden inom byggnadsvården: som taktäckningsmaterial och som komponent i rostskyddsfärg.
Ölandskalk kompletterar Gotlandskalken
På Öland har man byggt en kalkugn för att på gammalt vis bränna kalk. Projektet startades på initiativ av slottsarkitekten Erik Wikerstål för att få lämpligt kalkbruk för att reparera Borgholms slottsruin och Kalmar slott, som under många år felaktigt lagats med cement. På Öland har från medeltiden och ända till 1900-talets början bränts kalk med hydrauliska egenskaper. I det aktuella projektet har man provat att återuppta traditionell kalkframställning av ölandskalksten. Förhoppningsvis ska tillverkningen återupptas och bli ett komplement till den välkända gotlandskalken i underhållet av våra kulturbyggnader.
Ivan – spåntillverkare i andra generation
Från jättefurans rot till den guldglänsande tuppen i kyrkspiran har arbetet med spånen fört honom. Men till vardags står Ivan Johansson vid klyven och sågen hemma på gården. Han är ende sonen och har ärvt lantbruket, liksom han ärvt spåntillverkningen.
Kalksniderier och gipsarbeten – något om äldre stuckaturer i Sverige
Renässansens stuckaturkonst kom till Sverige på 1500-talet då Vasaslotten byggdes. Därefter följde en högkonjunktur under 1600-talet. I slutet av 1800-talet och under början av 1900-talet fick den ett nytt uppsving för att därefter utdömas som överlastad dekoration. Idag finns ett nyvaknat intresse, inte minst genom att många äldre byggnader med stuckatur nu restaureras.