En pensel är inget engångsredskap – även om den ofta behandlas som sådant. En insliten pensel är målarens viktigaste verktyg – om hon vill få ett bra resultat. Penseltillverkarna lena och thomas gustafsson berättar varför.

Förr gjordes allt så begripligt, idag vill vi ofta komplicera saker i onödan. Ett exempel på detta utgör limfärg. Bland traditionella färger är denna den billigaste att tillverka och den som är mest arbetsekonomisk; dvs. man hinner stryka fler kvadratmeter per timmme än med andra färgtyper. Därför kom limfärg att användas överallt där dess tekiska begränsningar tillät det. Eftersom färgen var enkel till sin sammansättning och bara bestod av välkända vardagsämnen (krita, vatten och lim), så räckte det egna sunda förnuftet för att bedöma i vilka sammanhang färgen var lämplig att använda eller inte.

Att färgmaterialets förändrade sammansättning och egenskaper har påverkat målarnas metoder beskriver Kerstin Karlsdotter Lyckman med exempel från sin forskning om linoljans framställningsmetoder.

Jordpigment har vackra kulörer. De har också egenskaper som ger målarfärgen bra kvaliteter, t ex snabbare torktid, fyllighet, god fästförmåga och hög slitstyrka. Dessa egenskaper borde utnyttjas i färgtillverkningen i industrin, i den lilla färgverkstaden och i hemmet för att få fram en så optimal målarfärg som möjligt, menar Milis Ivarsson och Frida Hafvenstein med färgföretaget Av jord AB.

Skeppsholmen i Stockholm har de senaste åren kommit i fokus i flera debatter om förvaltningen och förnyelsen av känsliga stadsmiljöer. Det gäller både det nya Moderna Museet och den gamla Skeppsholmsbron. Vid sidan av det stora museibygget har Statens Fastighetsverk gjort en ambitiös satsning på renovering av holmens övriga bebyggelse, som i flera fall var i skriande behov av upprustning. I samband med detta gjordes även ett färgprogram för Skeppsholmen som underlag för beslut om exteriöra färgåtgärder nu och i framtiden.

Ur den gamla färgtraditionen har i vår egen tid utvecklats en brokighet som bygger på färgintensiteten i syntetiska pigment. Den skapar disharmoni mellan olikfärgade hus och i landskapet, skriver Margareta Cramér, antikvarie vid Stockholms stadsmuseum.